Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDELNEDERLÄNDSKA TRUBADURDIKTER FUNNA I UB I LUND 143
Kungl, biblioteket i Stockholm äger en foliohandskrift skriven år 1400,
innehållande en nederländsk Legenda aurea,1 vidare en Vitae patrum m. m. från
mitten av 1400-talet på lågtyskt-nederländskt blandspråk,2 en bönbok med
miniatyrer från samma tid, troligen skriven i stiftet Utrecht3 samt slutligen
ett fragment från 1300-talet av Jacob van Maerlants Spieghel Historiael.4
Universitetsbiblioteket i Lund bidrager med tvenne yngre handskrifter, en
psaltare från omkring år 1500,5 en andaktsbok från ungefär samma tid6 och
ett fragment innehållande predikningar från 1400-talet.7 Stiftsbiblioteket i
Linköping slutligen förvarar en Ghetideboek från omkring 1500.8
Som synes tämligen anspråkslösa bidrag till den nederländska
medeltidslitteraturen. Det jämförelsevis värdefullaste ur litterär synpunkt torde
vara Maerlantfragmentet i Stockholm och den astronomiska dikten i Uppsala.
Med all respekt för Jacob van Maerlant (f. omkr. 1235) och hans epigoner,
till vilka författaren till Natuurkunde van het Geheel-al väl får räknas, deras
produktion är dock i regel icke av högre litterär rang, om man
undantar Maerlants av honom själv såsom ungdomssynder betecknade strofiska
dikter och riddarromaner. I dessa pulserar ännu hans diktarådra, innan
den stelnat till i världsförbättrandets jättestora rimverk.9 Men alla prov på
Maerlants ungdomsdiktning eller på den samtida och tidigare högtstående
kända hss., utan har fullt självständigt värde och synes flerstädes stå den ursprungliga
texten närmare än någon av de andra versionerna. Närmast besläktad är den med hss.
U och L. Den är skriven på pergament och papper (61 blad 8°) omkring år 1400 och
bär numret 56 i den donation av M. G. De la Gardie, vari Codex argenteus innehar första
numret. Om denna stolta donation av anno 1669 se A. Grape, När Codex argenteus kom
till Uppsala (i: Upsala Nya Tidnings Julnummer, 1918) och densammes Magnus Gabriel
De la Gardie, Isaac Vossiiis och Codex argenteus (i: Symbola Utter aria, Hyllningsskrift
till Uppsala universitet, 1927, s. 133 ff.). En notis å bl. 38r synes visa, att handskriften
under 1500-talet befunnit sig i Haag.
1 Nuvarande sign. A 159. Jfr C. BORCHLING, Mittelniederdeutsche Handschriften in
Skandinavien . .. Zweiter Reisebericht (Nachrichten d. K. Ges. d. Wiss. zu Göttingen.,
PhiL-hist. KL, 1900, Beiheft), s. 116. (Mscr. Teol. 9.)
2 Nuv. sigu. A 217. Borchling, a. a., s. 116 (Mscr. Teol. 14).
3 Sign. A 230. För kännedomen om denna handskrift står jag i tacksamhetsskuld till
förste bibliotekarie O. Wieselgren.
4 Se Psilander, a. a., s. v not 2.
5 Medeltidskatalogen nr 33.
6 Bibliotheca Meckiana, nr XX. Proveniensbeteckning från 1500-talet: Duif Cornelis
Faele begin tot Leyden. Borchling, a. a., s. 137.
7 Har tidigare använts som pärmomslag till J. F. Senault, Rechtmässiger Gebrauch
der Gemutsbewegungen, Ulm 1657, som tillhört det 1704 av UB förvärvade värdefulla
Meckska biblioteket.
8 Mscr. Teologi nr 216. Jfr Borchling, a. a., s. 139.
9 Maerlants Spieghel Historiael, en bearbetning av Vincentius Bellovacensis Speculum
Historiale, går löst på nära 100,000 vers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
