Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLAES ANNERSTEDT f 65
Det huvudsakliga arbetet i biblioteket vilade dock på Annerstedt själv,
som lyckligtvis ägde en arbetskraft, som syntes överstiga mänsklig förmåga.
Genom det planlösa sätt, på vilket boksamlingen överflyttats från det äldre
biblioteket i Gustavianum samt det påbörjade, men aldrig slutförda
utbrytandet av böckerna ur de gamla serierna hade bokbeståndet råkat i ett
fullkomligt kaos. Katalogen gav ingen säker ledning, var en bok befann sig;
man kunde väl uppgiva, var den stått i Gustavianum, men ej var den stod
i Karolina. Här förelåg således en jätteuppgift för den nye bibliotekarien,
som också genast grep sig an med den: »ett schema för en bestämd
uppställning utarbetades småningom, böckerna ordnades därefter, signerades och
fingo sina nya signa antecknade i katalogerna, hyllorna försågos med
etiketter», och det blev till sist ordning i det hela tack vare Annerstedts energi.
Handskriftsavdelningen var vid Annerstedts tillträde bättre ställd, och
åt denna hade hans företrädare ägnat mera intresse — Styffe var ju
egentligen arkivman. Redan Erik Benzelius hade påbörjat en katalog över de
latinska och grekiska handskrifterna samt även över de isländska. Sedan
hade arbetet till större delen legat nere, ehuru under Schröders tid den
Gustavianska samlingen katalogiserats ävensom folianterna i den Nordinska.
På denna avdelning gjorde Styffe sin största insats. Man bör — säger
Annerstedt — »komma ihåg, att här gällde icke blott att ordna tusentals
handskrifter, som bildade en helhet, utan hundratusentals större eller mindre
lösa partier, stammande från de mest olika, ofta okända håll». Men
mycket var vid Styffes avgång ännu ogjort, och uppgiften att slutföra uppgiften
lades på hans efterträdares skuldror. Annerstedt löste den. De
katalogblad, som Styffe efterlämnat, motsvarade två starka kvartband, men under
Annerstedts fortsättningsarbete svällde dessa ut till 29 volymer, och då han
avgick var hela handskriftsbeståndet, utom det orientaliska, katalogiserat.
Särskilt har jag vid flerfaldiga tillfällen haft anledning att beundra den
noggrannhet och lärdom, med vilka han rannsakat bibliotekets
medeltidshandskrifter. Och därvid är att märka, att detta arbete måste utföras så
att säga »på lediga stunder», då bibliotekarien icke var upptagen av de
ständigt ökade löpande göromålen. Slutligen kan tilläggas, att Annerstedt
skapade även nytt arkiv: bibliotekets eget. Ett dylikt, innehållande
handlingar till bibliotekets egen historia, hade väl Benzelius påbörjat, men hans
efterföljare hade ej fullföljt det. Annerstedt tog upp planen, räddade, vad
som kunde räddas av äldre handlingar, och skapade därigenom materialet
till en bibliotekets historia.
Annerstedts kraftigaste mannaålder ägnades åt Karolinabibliotekets
reorganisation. Men det var med ett visst vemod han åtog sig denna
uppgift, ty han hade haft andra drömmar, ehuru hans starka pliktkänsla och
hans kärlek till universitetet förmådde honom att övergiva dem för att i
stället ägna de krafter, han ägde, åt det arbete, som han för universitetet
ansåg angelägnast. Annerstedt var nämligen historiker och en av de mest
betydande, som vårt land ägt.
5 — 27471. Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1Q28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
