Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 A. B. CARLSSON
Att mera detaljerat redogöra för frågans tidigare utveckling är här icke
platsen.1 Det förtjänar dock erinras om, att redan före den Wallenbergska
donationens tid ett allvarligt försök att bringa enhetlighet och planmässighet
i det folkliga biblioteksväsendet i Stockholm gjorts i och genom det förslag
om ett kommunalt centralbibliotek, som 1912 framlades av en för detta
ändamål av stadsfullmäktige tillsatt kommitté. Planen var givetvis av
betydligt blygsammare omfattning än den senare förverkligade, och den kom
aldrig över förslagets stadium, men i mycket byggde den dock på liknande
principer som de senare tillämpade: så särskilt i yrkandet på, att ej alltför
snäva gränser skulle sättas för det blivande bibliotekets uppgifter och i
framhävandet av »öppna hyll-systemets» betydelse för bibliotekets verksamhet.
1918 års donation och de av stadsfullmäktige i samband därmed
ytterligare anslagna medlen gåvo en helt ny grund för frågans lösning, och den
nya bibliotekskommittén kunde i sitt arbete gå fram efter vidgade linjer.
Det nya förslaget till ett fullständigt ordnande av Stockholms
stadsbiblioteksfråga med en central huvudbyggnad för hela systemet och ett antal
filialer i olika stadsdelar framlades i februari 1922, och det har i huvudsak,
om också med vissa av ekonomiska skäl framtvungna, ej obetydliga
reduktioner varit normerande för den slutligt utförda lösningen. Hösten 1924
kunde grunden till stadsbibliotekets huvudbyggnad läggas, i februari 1927
togos vissa delar av byggnaden i besittning av bibliotekspersonalen och efter
ytterligare drygt ett år stod den fullt färdig att även mottaga allmänheten.
Byggnadens arkitekt har varit hr E. G. Asplund, alltifrån början medlem
av 1918 års kommitté. I sitt färdiga skick företer byggnaden i det yttre
betydliga avvikelser från det ursprungliga förslaget, i det inre är
grundplanen bibehållen, men vissa av reduceringen eller av andra skäl framkallade
omläggningar äro även här gjorda.
Stockholms stadsbiblioteks huvudbyggnad är belägen i de norra delarna
av staden, i skärningen av de stora trafiklederna Odengatan och Sveavägen;
den är avsedd att ingå som ett led i den rad av offentliga byggnader —
Stockholms högskolas olika byggnader och handelshögskolan — som redan
stå färdiga eller i en antagligen ej avlägsen framtid komma att uppföras
runt Observatoriekullens fot. Uppbyggd med tre längor eller flyglar kring en
däröver uppskjutande massiv rotunda och ytterligare flankerat mot gatan av
senare uppförda basarbyggnader förefaller hela byggnadskomplexet att i
avsatser höja sig mot Observatoriesluttningen. Något tungt och fästningslikt vilar
1 Kortare meddelanden hava tidigare lämnats i NTBB, 5 (1918), s. 173, 284—285;
9 (1922), s. 64—65; 10 (1923), s. 60.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
