Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK 47
del av dessa konstverk ha för sin tillkomst att tacka särskilda
donationer.
Hela kostnaden för huvudbibliotekets uppförande, inklusive inredningen,
har uppgått till omkr. 2,500,000 kr., varav huvuddelen tagits av de
Wallenbergska donationsmedlen samt av avkastningen av vissa fonder, som stå
under stadsfullmäktiges förvaltning. Till inredningen ha medel anslagits
direkt av stadsfullmäktige, likaså till upprättandet av bibliotekets
grundstomme av böcker, och de årliga driftskostnaderna falla helt naturligt direkt
på staden. Den drivande kraften inom stadsstyrelsen för bibliotekets
tillkomst har varit chefen för stadens »kulturrotel», borgarrådet Oscar
Larsson, vilken på samma gång är biblioteksstyrelsens ordförande. Från
bibliotekshåll har arbetet helt naturligt främst åvilat verkets chef,
stadsbibliotekarien dr Fr. Hjelmqvist.
I ovanstående redogörelse har uppmärksamheten varit inriktad
uteslutande på huvudbiblioteket. Till detta knyter sig emellertid, som nämnt, också
ett system av filialer i olika delar av staden, dels några större, mera centralt
belägna — väsentligen ersättande en del av de gamla församlingsbiblioteken —,
dels ett antal mindre (utlåningsstationer) i de yttre regionerna. Vid nyåret 1929
funnos sålunda fyra större filialer, två på Södermalm, en på Norrmalm —
det gamla arbetarebiblioteket — och en på Östermalm, samt nio smärre
stationer. Den största av filialerna är inrymd i ett gammalt patricierhus,
Götgatan 48 å Södermalm, har läsrum för såväl vuxna som ungdom och
omfattar ett bokbestånd av mellan 25- och 30,000 volymer.
Att stadsbiblioteket varit ägnat att fylla gamla krav på rikare
studie-och läsemöjligheter i huvudstaden — väl också uppammat nya — torde
vältaligt framgå av de hittills nådda besöks- och utlåningssiffrorna. Antalet
besök inom hela systemet beräknades sålunda under år 1928 hava uppgått
till omkring 750,000, antalet boklån till närmare 1,000,000, varvid är att
märka att under årets tre första månader endast ett par av filialerna voro
tillgängliga för allmänheten. Att begagnandet ej varit inskränkt allenast till
den lättare läselitteraturen visas dels av den ganska höga procenten för lån
av facklitteratur — inom huvudbiblioteket och den största av filialerna har
denna i regel uppgått till mellan 25 och 30 %, stundom överskridit denna
senare siffra —, dels också av den rikliga användningen för studier på stället
av samtliga fack- och läsesalar; åtminstone under eftermiddagstimmarna hava
dessa regelbundet varit anlitade i så stor utsträckning, som överhuvud med
bekvämlighet och god ordning varit förenligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
