Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
59
upplysning från redaktör Georg Sylvan i
Stockholm äges denna bok av en fru
Swedberg eller Swedenborg, känd av licentiat
Ekman. Upplysning bör sökas av
stadsbiblioteket, Göteborg, med åberopande av
kandidat Kjellén, Stockholm.» Varje
tillgänglig källa till upplysning, som antydes av detta
dokument, har blivit försökt, men utan
framgång. Manuskriptet är fortfarande okänt.
Det har efter Swedenborgs död även
funnits ett exemplar av Reinnecii Biblia Hebraica
med marginalanteckningar av Swedenborgs
hand. Detta exemplar blev sett omkring 1789,
men något vidare därom känner man ej till.
Liknande kan man säga om Swedenborgs
Almanacka för 1767. Ett exemplar av denna
almanacka med Swedenborgs anteckningar
var känt omkring 1880, men var den nu finns,
vet man ej. En almanacka för 1752 med
anteckningar bevaras i Kungl, biblioteket, men
någon annan har man ej funnit, ehuru utan
tvivel Swedenborg gjort anteckningar i många
almanackor.
Jämte ovannämnda finns det samtida
svenska översättningar i manuskript, som även
förlorats, såsom t. ex. dr Beyers
översättning av De Commercio Animae et Corporis,
tillika med annan översättning, som dr Beyer
överlämnat till drottning Lovisa Ulrika.
Dessutom upptagas i Hammers katalog
manuskript, som äro av stort värde för
Swedenborgsforskningen, men som med
sking-ringen av Hammers bibliotek förlorats ur
sikte. Bland dessa befann sig ett memorial
av dr Beyer »över Assessor Swedenborgs
skrifter», brev från dr Beyer och dr Rosen
till greve von Höpken om rättegång mot dessa
lektorer på grund av anklagelse för
»Sweden-borgianismen», för att nu inte nämna ett
annat memorial om samma ämne.
Några, om ej en stor del av de många
ovannämnda dokumenten, existera utan tvivel
alltjämt, förvarade i bibliotek eller arkiv eller
hos privata samlare eller kanske i koffertar
eller på vindar. Men svårigheten är att veta
just var man skall söka, och jag skulle mycket
uppskatta varje underrättelse eller vink, som
läsarna av Nordisk tidskrift för bok- och
biblioteksväsen kunna giva mig. Upplysningar
torde benäget sändas mig under adress Kungl,
biblioteket i Stockholm.
Kungl, biblioteket 24 april 1929.
Dr Alfred Adon.
Frankrike.
Paris. Institut international de
Co-operation Intellectuelle.
Den 11—13 febr. voro cheferna för några av de
större europeiska biblioteken kallade till en
konferens i Institutet, varvid flera frågor av internationell
betydelse diskuterades. En liknande
bibliotekariekonferens hölls i januari förra året i Institutet, vars
avdelning för vetenskapliga förbindelser särskilt
varmt intresserar sig för samarbetet mellan de olika
ländernas bibliotek (coordination des bibliothéques).
Vid båda tillfällena har även Sverige varit inbjudet
och representerats av riksbibliotekarien Collijn. I
det nuvarande sammanträdet deltogo utom
Institutets direktör M. Luchaire, chefen för Section des
relations scientifiques baron de Vos van
Steenwijk, sekreteraren i Commission de coopération
intellectuelle i Geneve Oprescu följande
biblioteksmän: Cowley, Oxford (ordf.), Godet, Bern, Krüss,
Berlin, Roland-Marcel, Paris, Stevenson,
Bi-bliothéque Américaine, Paris. Italien var
representerat av senator Cippico och prof. V. Fago, Rom.
De frågor, som vid de nu förda förhandlingarna
diskuterades, rörde bl. a. den verksamhet, som
utvecklats av den vid Institutet förlidet år upprättade
allmänna informationsbyrån, som skall tjänstgöra
som förbindelseled mellan biblioteken i olika
länder. Av den rapport, som upplästes, framgick, att
denna verksamhet ännu icke tagit riktig fart och att
blott få bibliotek, särskilt engelska, hänvänt sig till
densamma. I samband härmed diskuterades frågan
om reciprocitet mellan de olika ländernas bibliotek.
Det är ju bekant att särskilt England ställer sig
avvisande, när det gäller lån till utlandet. En
resolution antogs, i vilken Institutet uppmanades att arbeta
för ernående av en sådan reciprocitet, som ansågs
synnerligen viktig för det intellektuella samarbetet.
Andra frågor, som diskuterades var utgivandet
av en ny upplaga av den s. k. Index bibliographicus,
en förteckning på löpande bibliografiska arbeten,
som utgavs av Commission de Coopération
Intellectuelle i Geneve år 1925 under redaktion av Marcel
Godet i Bern, vidare nyttan av att använda den
mikrofotografiska metoden för reproduktioner av
arkivalier, böcker, museiföremål etc, möjligheten att
uppställa gemensamma internationella regler vid
citering av vetenskapliga tidskrifter och andra
perio-dica m. m.
På programmet stod även diskussion av
förhållandet mellan å ena sidan Institutet i Paris och å andra
sidan Institut international de bibliographie i
Bruxelles samt den nybildade stora sammanslutningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
