- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XVI. 1929 /
161

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM SLAGORDSKATALOGISERING 161

Slagordskatalogisering är ett förtecknande av ett bokbestånd på
grundval av böckernas innehåll. Det är att fasthålla, att man här har att göra
med en katalogisering; utarbetandet av en slagordskatalog är att jämföra
med utarbetandet av en alfabetisk författarkatalog, ej med utarbetandet av
en realkatalog, ty i det senare fallet gäller det att systematisera redan
katalogiserade böcker. Detta vill med andra ord säga, att i fråga om
realkatalogen är gruppen det primära, boken det sekundära, medan förhållandet är
helt omvänt, när det gäller slagordskatalogen. En realkatalog kan antingen
vara helt systematisk eller också bestå av större eller mindre grupper, som
självständiga stå vid sidan av varandra.

Slagordskatalogiseringen behandlar boken som en individ och söker ge
en sammanfattning av dess innehåll. Det är emellertid klart, att vid det
praktiska utförandet icke alla momenten av en skrifts ämne och föremål
kunna komma ifråga, utan att man måste taga sin tillflykt till
approxime-ringar och schematiseringar. Ofta ger titelns avfattning en vägledning om
hur långt man i detta fall bör gå. Man måste alltid i slagordet medtaga
moment av den vikt, att de förtjäna en hänvisning. Antalet skrifter i ett
visst ämne kan icke i sig själv vara avgörande, när det gäller slagordets
specialisering.

Förbindelsen mellan speciellare och allmännare slagord uppehälles i
mån av behov genom hänvisningar. Sådana göras från det allmännare till
det speciellare. Ett arbete om »pingelsleken» i Blekinge får t. ex.
slagordet: Pingelsleken, med hänvisning från: Blekinge.Folklekar. Hänvisningar i
motsatt riktning göras i allmänhet icke. Det är nämligen icke alls säkert,
att alla arbeten i det allmännare ämnet just upptaga den detalj man
hänvisar ifrån, eller för att begagna det givna exemplet, att alla arbeten om
Blekinge folklekar medtaga denna, nu ej förkommande lek.

Grundregeln för denna konsekventa specialisering av slagorden erfar i
vissa fall en modifiering. Ett arbete med titeln: »Astronomiska
observationer under norrskenet i Karlstad 21 jan. 1851» behandlar visserligen ett
bestämt norrsken, men endast såsom typ och exempel på ett dylikt fenomen,
och bör därför ha slagordet: Norrsken, ej: Karlstad.Norrskenet 1851. Ett
annat exempel må anföras. Skriften: »Försök med serum mot spanska sjukan
under epidemien i Stockholm 1918» får slagordet: Spanska
sjukan.Serumbehandling, då däremot ett arbete: »Stockholm under spanska sjukan 1918»
får slagordet: Stockholm. Spanska sjukan 1918. När alltså det föreliggande
fallet endast tages såsom ett exempel, bortser man vid bestämningen av
slagordet helt och hållet från de närmare lokala eller andra omständigheterna.

II—29560. Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen iq2q.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:12:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1929/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free