Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SLAGORDSKATALOGISERING 165
är man tvungen att placera »Historia» som underslagord (USL) på första
raden samt efter alla andra slagord.
Slagord kunna modifieras genom tidsunder slagord (TSL), vilka placeras
inom klammer under underslagordet. Ett arbete om Englands historia 1487
—1526 får följaktligen SL: England. Historia. Förefinnes icke något USL
[1487-1526]
(vilket är detsamma som ett utelämnat »Allmän»), sättes TSL under den
plats, som detta eventuella USL skulle haft. I enlighet härmed har en
beskrivning på Sverige under 1500-talet SL: Sverige . — TSL böra
[1500^talet]
helt och hållet ansluta sig till bokens innehåll utan varje försök till
periodindelning. De kunna vara bestämda (t. ex.: 1357—1457) eller obestämda
(t. ex.: Medeltiden, 1700-talet, 1850-talet). Som TSL kunna endast användas
rena tidsbegrepp, sålunda ej: Renässansen, Antiken, Reformationstiden.
Schema för ett fullständigt slagord blir alltså:
HSL (+BSL)|USL
FSL pfSL
Problemet vid bestämmandet av slagord synes mig, som av det
föregående framgår, ligga i att finna ett enkelt eller sammansatt ord, som
betecknar skriftens innehåll. Tillåter språket intet lämpligt sammansatt
slagord, måste HSL + BSL tillgripas, varvid dock den språkligt sett
»omöjliga» eller svårhanterliga sammansättningen anger, vilket som i det givna
fallet bör vara HSL och vilket BSL, såsom t. ex.: Renässansen.Medaljer,
vars sammansättning skulle varit renässansmedaljer, ej medaljrenässans, som
har en helt annan betydelse.
Genom en dylik metod för bestämning av slagorden flyttas problemet
till ett helt annat plan än hos föregående — spec. tyska — slagordsteoretici.
Frågan rör sig icke längre om Vidare och trängre begrepp, om abstraktion
och konkretion. Här återstår till sist ett språkligt problem: Slagordet bör,
som själva benämningen innebär, vara ett »ord». Svårigheten ligger i det
individuella språkets karaktär. Därför skola BSL träda till hjälp. Enligt
denna metods terminologi spela dessa slagord den avgörande rollen. Detta
förfarande har den fördelen — vilken är den viktigaste vid
slagordskatalogiseringen — att den i möjligaste mån utesluter individuellt godtycke hos
slagordsredaktören. Vilket begrepp som är det vidare eller det konkretare,
därom kan det i stället finnas mer än en mening.
En så vagt formulerad regel som denna kan naturligtvis ej göra anspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
