- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XVI. 1929 /
166

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166 CARL BJÖRKBOM

på att giva en bestämd lösning på alla specialfall. Den är snarast att
betrakta såsom en anvisning, i vilken riktning lösningen är att söka, med
hänsyn till ordningsföljden mellan de de olika momenten i det sammansatta
slagordet. När det gäller att finna den rätta formuleringen, kan man ej
uppställa någon regel. De hjälpmedel man härvidlag kan betjäna sig av äro
encyklopedier och slagordsförteckningar (t. ex. danska, norska och
amerikanska).

Av praktiska skäl är det lämpligare att ej tillämpa huvudregeln i fråga
om geografiska namn. Skulle man nämligen i dylika fall följa den
allmänna regeln, komme en stor del av slagorden att samlas under ländernas
namn (i substantiv- eller adjektivform). Ett sådant förfarande skulle minska
överskådligheten, speciellt då det gäller det egna landet. Länders namn
sättas därför som HSL endast vid en del allmänna och vidsträckta begrepp,
såsom »Historia», »Geografi», »Författning», m. fi., d. v. s. i synnerhet de, som
motsvara ett huvudfack i bibliotekets realkatalog. I stället för landsnamnet
användes i fråga om litteratur, konst, språk och rätt nationalitetsadjektivet,
t. ex.: Svensk konst, Tyska litteraturen, Engelska språket, o. s. v. Denna regel
får sin förklaring därigenom, att konst, litteratur, etc. ej äro bundna vid
territoriet. Ett annat lands namn kan tillkomma som BSL, t. ex.: Fransk konst.
Amerika. Vid städers namn blir förhållandet ett annat, varför härvidlag den
allmänna regeln följes, d. v. s. de användas som HSL. Undantag förekomma
endast i fall som detta: Ett arbete med titeln »Paris i Balzacs romaner»
får SL: Balzac,H.,Parisskildringar, eller Balzac,H.,(om)Paris (se ovan!). —
Till länders namn hänföras i slagordshänseende endast moderna suveräna
stater, alla de övriga föras till samma grupp som stadsnamnen. Denna
uppdelning kan visserligen synas alldeles godtycklig, men den har dock en
praktisk betydelse. Överskådligheten ökas nämligen, om de geografiska namnen
såsom BSL ligga så att säga i samma plan. Hänvisningar göras från det
större området till det mindre. En bok om folkdräkter i Mora har SL:
Mora.Folkdräkter, med hänvisning från: Dalarna. Folkdräkter, som i sin
tur har hänvisning från: Folkdräkter.Sverige.

I avseende på städers namn är även att lägga märke till, att
stadsdelar, gator, platser, byggnader, institutioner o. dyl. placeras som BSL med
stadens namn som HSL. Ett arbete om Nationalmuseum får sålunda SL:
Stockholm. Nationalmuseum. Hänvisning från BSL göres i mån av behov. I
många fall kan dock tvekan råda, om orten bör placeras som HSL. Exempel
kunna framdragas som »Svenska akademien», »Vetenskapsakademien» m. fi.
(SL i senare fallet: Svenska vetenskapsakademien; obs! detta berör Veten-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:12:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1929/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free