Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
223
och arkivmyndigheter har innevarande år
bringats till stånd en definitiv
överenskommelse, varigenom från dansk sida till Sverige
överlämnats hela Sturearkivet jämte ett
antal andra i dansk ägo befintliga, ur svensk
synpunkt värdefulla akter och handskrifter,
varemot Sverige i utbyte avstått dels konung
Valdemars jordebok (cod. Holm. A. 41) och
tvenne andra volymer (C. 103, Helsingörs
stads privilegier, samt K. 83, Fru Eline Gøyes
jordabok), dels även den spillra av Kristiern
II:s arkiv, som vid uppdelningen av denna
samling år 1834 kom på Sveriges lott. Vad
beträffar fördelningen av det till Sverige
förvärvade materialet har Riksarkivet erhållit
Sturesamlingen samt övriga arkivalier (ett
antal akter ur det svenska kansliets serier,
Peter Julius Coyets diplomatiska arkiv m. m.),
under det att Kungl, biblioteket erhållit
Nydala klosters kopiebok och den berömda
handskrift av konung Kristoffers landslag,
som tillhört upplandslagmannen Bengt
Jönsson Oxenstierna och som sedan 1500-talet
varit i dansk ägo (sign. Gammel Kongel. Saml.
fol. 1209), jämte några paläotyper. Detta
senare förvärv är dock ännu icke definitivt
reglerat.
Både i Sverige och Danmark torde man ha
all anledning att lyckönska sig till
slutförandet av denna transaktion. Vad som från
svensk sida blivit avlämnat är ur vår
synpunkt ingalunda omistligt, under det att
däremot nyförvärven fylla högst avsevärda luckor
i vårt arkivalie- och handskriftsbestånd. Om
Sturearkivets värde som historisk källa är
väl överflödigt att närmare orda, då det inom
fackligt intresserade kretsar - och för övrigt
även långt utöver dessa — lärer vara känt
och erkänt. Här må blott påpekas, att dess
betydelse sträcker sig även till det
paläogra-fiska området, då nämligen bland dess akter
finnas ytterst intressanta prov på
variationerna inom det svenska skrivskicket under
medeltidens senaste årtionden. Vad de till
Kungl, biblioteket överlämnade handskrifterna
beträffar, så knyter sig intresset
huvudsakligen till den Oxenstiernska laghandskriften,
vilkens värde ur textkritisk synpunkt av
Schlyter ansågs så betydande, att han lade den till
grund för sin upplaga av konung Kristoffers
landslag. Dessutom intager den också en
särskild ställning såsom innehållande det äldsta
kända provet på svensk exlibriskonst (jfr
härom G. Rudbeck, Några äldre svenska
bokägaremärken, i denna tidskrift, årg. 1921,
s. 79 ff.). Nydala klosters kopiebok tillhör
också våra viktigaste kyrkohistoriska
medeltidshandskrifter, och dess övergång i svensk
ägo måste därför likaledes hälsas med livlig
tillfredsställelse.
Sedan utbytet verkställts har det Kongl.
Bibliotek i Köpenhamn som gåva till Kungl,
biblioteket överlämnat en fotografisk kopia
av konung Valdemars jordabok, vilken, ytterst
omsorgsfullt utförd som den är, torde komma
att visa sig synnerligen användbar vid
forskningar i handskriftens text.
O. W-n.
Hasse W. Tullberg f.
Den 23 sept. avled vid 85 års ålder Hasse
"W". Tullberg, grundläggaren av den stora
tryckeri- och bokförlagsrörelsen i Stockholm,
som av honom från en oansenlig början drevs
upp till en betydande omfattning och som
ännu, sedan den övertagits av Sveriges
litografiska tryckerier, bär hans namn.
Under en följd av år var Tullberg bl. a.
medlem av styrelsen för Föreningen för
bokhantverk, där han åren 1916-1923 beklädde
posten som vice ordförande. Tullberg var
särskilt intresserad av biografiska arbeten,
varom särskilt det av honom utgivna »Svenskt
porträttgalleri» vittnar. Han var även en av
de första i vårt land, som ägnade sig åt
tryckandet och samlandet av exlibris. Med
Tullberg bortgick en på flera områden
dugande personlighet och en intresserad
bokman, som ännu under sina sista levnadsår
uppehöll intresset för böcker och
bokhant-hantverk, bl. a. var han på gamla dagar en
icke oäven bokbindaramatör.
Cn.
Svenska vitterhetssamfundet.
Av styrelsens årsberättelse för år 1927 framgår,
att samfundet under året utgivit 3:dje och sista
delen av Gunno Eurelius Dahlstierna Samlade dikter,
utg. av docenten Erik Noreen, l:a delen av Jacob
"Wallenbergs Samlade skrifter, utg. av amanuens
Nils Afzelius samt 5:e och sista delen av
Lucidors Samlade dikter, utg. av lektor Fr. Sandwall.
Under året har samfundet uppburit ett
statsanslag av 2,000 kr. Medlemsantalet uppgår till 1,004.
Samfundets årsmöte hölls på Nobelbiblioteket den
22 dec. 1927 under ordförandeskap av prof. M. L a m m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
