Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner - Sven Ågren: Svensk biografisk uppslagslitteratur. Upps. 1929. Av S. Hallberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 RECENSIONER
Föreliggande arbete avser att lämna en utförlig och bekväm
sammanställning av »svensk biografisk uppslagslitteratur». Det kan emellertid icke
nog kraftigt betonas, att arbetet ger vida mer än titeln från början låter
förmoda. Förf. har nämligen till de biografiska uppslagsverken räknat icke
blott dem, som tillkommit i bestämt syfte att tjäna såsom sådana, utan
över huvud taget all litteratur, varur ett större mått av biografisk
upplysning någorlunda bekvämt kan erhållas. En stor del av »uppslagsverken»
utgöres sålunda av partier eller kapitel i arbeten, vilkas titlar icke på
något sätt ge vid handen, att de kunna tjäna sådant ändamål. Många med
personregister försedda historiska arbeten, urkundspublikationer, memoarer,
minnes- och festskrifter, allmänna tidskrifter m. m. hava medtagits, likaså
ett stort antal topografiska och lokalhistoriska publikationer, som innehålla
personförteckningar och annat biografiskt material. T. o. m.
Rikstelefonkatalogen är citerad, något som f. ö. icke alls förvånar den som i någon
utsträckning sysslat med matrikelarbeten. Det får erkännas, att det är en
högst brokig skara, som här trummats ihop under ett befäl.
Beträffande de egentliga uppslagsverken har förf. givetvis åsyftat
fullständighet. Däremot är det självfallet, att olika urvalsprinciper ganska
strängt måste tillämpas för den övriga litteraturens vidkommande, redan
för utrymmets och överskådlighetens skull. Ovan har antytts, att arbeten
med personregister favoriserats. Detsamma gäller dem, som förutom namn
och titlar meddela födelse- och andra data. Beträffande vissa kategorier
har urvalet gjorts strängare för nyare än för äldre litteratur, med hänsyn
till den biografiska litteraturens relativt större rikhaltighet för senare tider.
Förf. säger uttryckligen ifrån, att han icke gör anspråk på att ha fått
med allt, som i kraft av hans urvalsprinciper borde medtagas. Man måste
dessutom medgiva, att i ett fall som detta stort svängrum måste hållas
öppet åt »tycke och smak». Anm. har kastat en blick på avdelningarna
»Författare och tidningsmän» och »Universitetslärare och vetenskapsmän».
På den förra avdelningen har jag då saknat ett antal arbeten, som jag vant
mig vid att gripa till, då det gällt att uppdriva biographica rörande mindre
kända skribenter, som icke återfinnas i de allmänt använda
litteraturhistoriska verken, encyklopedier o. s. v. Först och främst har jag saknat
Wieselgrens »Sveriges sköna litteratur», vidare ett par arbeten av A. Hultin och
ett par av E. Wrangel och några andra. På den senare avdelningen har
jag funnit en genom sin ofullständighet vilseledande notis om det viktiga
arbetet »Åbo universitets lärdomshistoria», om vilket endast säges, att det
lämnar »redogörelse för de akad. lärarnas vetenskapliga insats». Arbetet
redogör icke endast härför, utan i största utsträckning för det
vetenskapliga livet vid akademien eller kanske snarare i Finland över huvud taget.
I föreliggande bibliografi borde det utan tvivel ha upptagits under
självständigt nummer på grund av de talrika, relativt utförliga och lätt
åtkomliga biografiska uppgifter om finska vetenskapsidkare (ej blott
universitetslärare), vilka däri förekomma. Göteborgs högskola har råkat bli styvmo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
