Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner - S. Estborn: Evangeliska svenska bönböcker under reformationstidevarvet. Lund 1929. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 47
kända till utgivare och översättare. Det är därför i främsta rummet kapitlet
»Svenska evangeliska bönbokseditioner under reformationstiden» (s. 117—275),
som här skall refereras. Denna avdelning föregås dels av en allmänt
orienterande översikt över medeltidens bönböcker, varvid i ett särskilt kapitel svenska
medeltidsböner behandlas, dels av en framställning om den evangeliska
bönelitteraturen i Tyskland under reformationstidevarvet, denna senare stödd på
Althaus’ forskningar. Vid behandlingen av den svenska medeltidens böner
har förf. kunnat använda det rika material av fornsvenska böner, som bl. a.
Geete offentliggjort i det av Svenska fornskriftsällskapet utgivna verket
»Svenska böner från medeltiden».
Till dessa kapitel i avhandlingen har jag blott några få randglossor att
göra. En av de viktigaste medeltida bönböckerna, som särskilt i början
av 1500-talet utkom i talrika tryckta upplagor, är Hortulus animae, på tyska
Seelengärtlein. Som sig bör har förf. rätt utförligt sysselsatt sig med denna
bok. En uppgift s. 14 not 51, enligt vilken förf. meddelar, att han för sin
beskrivning av innehållet i denna bok använt en i Uppsala
universitetsbibliotek befintlig, i Lyon år 1513 tryckt upplaga — han omnämner dessutom
en upplaga, tryckt i Mainz av Johann Schöffer [1514], vilken finnes i Västerås
stiftsbibliotek — kan lätt komma läsaren att förmoda, att upplagor av
Hortulus animae äro sällsynta i svenska bibliotek. Då de flesta av dessa
upplagor innehålla de Birgitta tillskrivna femton bönerna, som hon sägas hava
bedit framför krucifixet i kyrkan S. Paolo fuori le mura i Rom, har Kungl,
biblioteket låtit sig angeläget vara att hopbringa en samling sådana
upplagor. Kungl, biblioteket äger sålunda följande latinska upplagor: Strassburg
1500, 1509, 1512, Lyon 1516, 1517, Nürnberg 1519, Basel 1522, Antwerpen
1533, en uppl. u. o. 1540, vidare en plattysk upplaga Nürnberg 1518,
holländska upplagor Antwerpen 1525 (unikum), 1562, 1606, 1618 m. fi. — Vidare
omnämner förf. s. 54 ett fragment av en okänd andaktsbok tryckt i Uppsala
av Jürgen Richolff omkr. år 1525, som finnes i Lunds universitetsbibliotek
och beskrivits av Ljunggren. Jag har emellertid tidigare uppvisat,1 att här
icke föreligger något fragment av en bönbok utan i stället ett fullständigt
s. k. ettbladstryck, som innehåller fyra indulgensböner.
Som den första svenska evangeliska bönboken i egentlig bemärkelse
räknar förf. den s. k. Catechismusbönboken, d. v. s. den bönbok, som under
1500-talet och in på 1600-talet i vårt land utgavs tillsammans med Luthers
lilla katekes på svenska. Några få fragment av en sådan bönbok från år
15442 hava bevarats till vår tid (KB) och göra det troligt, att även en katekes-
1 Sveriges bibliografi intill år 1600, Bd 2, s. 84 f.
2 Fragmenten utgöras av fem mer eller mindre defekta blad av ark F med en lakun
om tre blad mellan bl. F2 och FG. Att söka precisera, vilka böner, som saknats på de
felande bladen (se Estborn, s. 128, not 27), torde f. n. icke vara möjligt. Sedan jag nu
ytterligare undersökt fragmenten, skulle jag av typografiska skäl vara böjd att utesluta
Formula precandi facta pro pastoribus från 1544 års upplaga. Denna Formula är nämligen
i de senare kända upplagorna alltid tryckt med antikva, en stil, som år 1544 ännu icke
kommit i bruk i kungl, tryckeriet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
