Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner - S. Estborn: Evangeliska svenska bönböcker under reformationstidevarvet. Lund 1929. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 RECENSIONER
upplaga utkommit detta år. Fullständig förekommer bönboken först i 1567
års upplaga av katekesen, den hittills äldsta kända svenska katekesen.
Innehållet i denna bönbok är hämtat från skilda håll, till en mindre del från
inhemska källor, närmast de kyrkliga ritualböckerna (Svenska mässan 1541
o. a.), till större delen däremot från tyska bönböcker. De flesta bönerna
återfinnas i »Der kleine Catechismus» av Johann Brentz (Magdeburg
1538), som utgör en bearbetning av första delen av samme författares
»Fragestücke des christlichen Glaubens». Brentz’ katekes har otvivelaktigt,
även om den i sin ordning hämtat materialet från en annan andaktsbok,
»Feürzeüg christenlicher Andacht» (Nürnb. 1536), legat till grund för den
svenska bearbetningen, som torde vara verkställd av Laurentius Petri.
Andra böner äro översättningar från Luther, Johann Agricola o. a.
Den nu beskrivna bönboken utgavs alltid tillsammans med katekesen.
Den första självständiga svenska bönboken under reformationstiden torde
däremot hava utkommit år 1550, ehuru intet exemplar nu är känt.
Däremot äro exemplar kända av en bönbok, som trycktes i två på varandra
följande upplagor åren 1552 och 1553 och som utmärker sig för sina talrika,
vackra träsnitt, vilka på goda grunder kunna tillskrivas den sachsiske
konstnären Hans Brosamer. Denna bönboks titel lyder: »Een Bönebook, ther hela
Catechismus medh Christi pino, korteligha vthi författat är, medh monga andra
nyttiga och christeliga böner» och sönderfaller i tre huvudavdelningar: 1.
katekesen i böner, 2. Kristi pinas historia i böner och 3. nyttiga och
kristliga böner. Även om det icke lyckats förf. att här påvisa det tyska original,
som sannolikt varit förebilden till denna bönbok i dess helhet, har han dock
kunnat uppvisa originalen till flertalet av de särskilda bönerna. Sålunda gå
bönerna till de tio budorden tillbaka på Luthers utläggning i »Eine
einfeltige Weise zu beten», Fader vår-parafrasen är hämtad ur en spiritualistisk
bönbok, den ur den Schwenckfeldtska kretsen framgångna »Bekantniss der
Sünden», bönerna i tredje avdelningen återfinnas i tyska andaktsböcker,
såsom »Viel schöner andechtiger Gebett», »Ein Betbüchlein für allerley gemein
anliegen», o. s. v. Bönboken har tillskrivits Olavus Petri, men det torde
ligga närmare tillhands att antaga, att det är Laurentius Petri, som på
konungens befallning utgivit även denna bönbok. Exemplar av densamma
äro mycket sällsynta, av upplagan 1552 äro endast tre exemplar kända, alla
mer eller mindre defekta, av 1553 års upplagor hava fyra exemplar bevarats,
därav ett fullständigt och vackert bibehållet i Kungl, biblioteket.
Ännu sällsyntare är nästa bönbok, efter ägarinnan till det enda kända
exemplaret kallad »Malin Stures bönbok», tryckt i Stockholm år 1559 med
titel »Någhra gudeligha böner vtdragna aff then helga scrifft». Denna
bönboks utgivare, som det icke lyckats förf. att belägga, har för sitt arbete
kompilerat olika både svenska och tyska källor. Han har sålunda öst både
ur catechismus-bönboken och bönboken 1552—53, dessutom har han hämtat
böner ur de redan ovan nämnda tyska andaktsböckerna »Ein Betbüchlein
für allerley gemein anliegen» och »Viel schöner andechtiger Gebett.. . aus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
