Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner - S. Estborn: Evangeliska svenska bönböcker under reformationstidevarvet. Lund 1929. Av Isak Collijn - A. Friedl: Kodex Gigas. Praha 1929. Av O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50___________ RECENSIONER
och kompilerade bönböckerna till föremål för ingående undersökning. En
av de mest populära bönböckerna i hela den evangeliska kristenheten, som
upplevde otaliga upplagor, var den av den tyske predikanten Johann
Habermann, latiniserat Avenarius, utgivna »Christliche Gebett». Denna
översattes av Petrus Johannis under titel »Gudheliga Bööner och Tacksäyelser»
och trycktes i Rostock år 1572. Den svenska översättningen utkom under
1600-talet i flera olika upplagor, bl. a. intogs den i Manuale Sveticum 1643
och 1646. Andra av Petrus Johannis översatta bönböcker äro
»Vnderwijs-ning om een rätt christelig böön» (Rostock 1577), »Om korss och
anfecht-ning» (Stockh. 1588), »Wägen til salighetena» (Rostock 1592). Även under
1600-talets början trycktes flera av hans översättningar såväl i Rostock som
Stockholm, vilka jag emellertid förbigår här liksom övriga under denna tid
tryckta bönböcker, vilka ur bibliografisk synpunkt äga mindre värde. En av
de sista under 1500-talet tryckta svenska bönböckerna har till titel »Siälenes
Örtagårdh» (Stockh. 1587) och är översatt av Andreas Simonis, kyrkoherde
i Barkarö. Denna bok har trots titeln intet gemensamt med den katolska
Hortulus animae, utan är en översättning av Nicodemus Cramers
»Wurtz-gärtlein», tryckt i Frankfurt a. M. 1573.
I den sista avdelningen av boken behandlar förf. sitt ämne ur rent
teologisk synpunkt. Han söker här dels giva en allmän karakteristik av den
svenska reformationstidens bönelitteratur, dels finna orsakerna till det
fortfarande existerande romerskt-katolska inflytandet på densamma. De svenska
evangeliska bönböckerna återgå ju, som förf. i sin bibliografiska och
litteraturhistoriska översikt så klart visat, på samtida tyska bönböcker, vilka i
sin tur genom traditionens makt voro katolskt påverkade. Utvecklingen i
Sverige är därför blott en spegelbild av den tyska bönbokslitteraturens
utveckling.
Det är att hoppas, att förf. kommer att fortsätta sina med sådan
framgång påbörjade forskningar i den svenska reformationstidens
uppbyggelse-litteratur. Här är ett rikt fält, på vilket ännu många skördar kunna bärgas.
Isak Collijn.
A. FRIEDL, Kodex Gigas, Cesky illuminovany rukopis romånsky v Krälovské
knihovne ve Stokholmu. Praha: Emporium, 1929. 97 s. 8°. Med fransk
resumé av innehållet och 65 illustr, på 36 lösa planschblad.
Dr Friedl, som under upprepade besök i Kungl, biblioteket haft
tillfälle att göra sig grundligt förtrogen med dess bestånd av tjechiska
medeltidshandskrifter och som redan för några år sedan publicerat en
studie över det bekanta Olmützhorologiet (cod. A. 144) och dess mästare,
Hildebert och Everwinus, fortsätter i detta arbete sina undersökningar med
en avhandling om den ryktbaraste bland alla existerande handskrifter av
böhmisk proveniens, Codex Gigas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
