Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden - Hyltén-Cavallius, G. O.: Ur mitt framfarna liv. Stockh. 1929. Av O. Wieselgren - Stockholm. K. Vetenskapsakademiens bibliotek. Av A. Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
59
rättelse och accessionskatalogen, en reproduktion av
handskriften X 118 : John Arderne, De arte phisicali
et de cirurgia, med inledning av förste bibliotekarie
O. Wieselgren, utgörande nr 1 av serien: Utländska
medeltida handskrifter utgivna i ljustryck, samt E.
Sundström, Kungl, bibliotekets äldre kataloger,
utgörande h. 2 av Bidrag till Kungl, bibliotekets
historia.
Under året ha följande förändringar inom
bibliotekets personal ägt rum.
Förste bibliotekarie L. S. Linder har efter
uppnådd pensionsålder erhållit avsked. Till hans
efterträdare har utnämnts t. f. förste bibliotekarie H. E.
Lagerqvist. Till andre bibliotekarie har utnämnts
t. f. andre bibliotekarien P. I. Elfstrand. Till
amanuenser i biblioteket ha under året antagits fil.
lic. K. A. E. Pettersson och teol. kand. och fil.
mag. J. M. Haglund.
C. B.
Utan att vara i egentlig mening märkliga
eller betydelsefulla äga dock de minnen, som
den kände fornforskaren och folkloristen
Gunnar Olof Hyltén-Cavallius på sina
äldre dagar nedskrev och som hans
efterlevande söner nu publicerat under titeln Ur
mitt f r am f arna liv (Stockholm, P. A. Norstedt
& Söner 1929; 307 s. 8°), ur f lera synpunkter
ett ej obetydligt värde. I sakligt hänseende
får man visserligen ej alltid taga författarens
uppgifter för goda, då han nämligen av sin
naiva självupptagenhet och fåfänga ofta drevs
att felbedöma orsakerna till de
händelseförlopp, i vilka han blev indragen; men då det
gäller tilldragelser, där han blott spelar
berättarens roll, är han vida mer till sin fördel
och kan läsas med verklig behållning. Detta
gäller bland annat om det parti av hans
minnen, som avhandlar hans verksamhet i Kungl,
biblioteket. Att han kom att söka inträde
där berodde enligt hans eget meddelande
närmast på en ren tillfällighet, i det att han
vid en hövlighets visit hos bibliotekets
dåvarande faktiske chef, Adolf Ivar Arwidsson —
den nominelle, P. A. Wallmark, åtnjöt för sitt
publicistiska arbete ständig tjänstledighet —
som svar på en av denne framställd fråga
kom att nämna sin plan att ingå vid
Universitetsbiblioteket i Uppsala, något som
omedelbart föranledde Arwidsson att föreslå honom
att i stället hänvända sig till Kungl,
biblioteket. Hyltén-Cavallius antog förslaget och
började sin tjänstgöring den 21 oktober 1839.
Den första tiden, när han ej hade annan
inkomst än de s. k. »ljuspenningarna», en summa
av 13 riksdaler och 16 skillingar banco, blev
för honom ganska svår, då han ej gärna ville
lita till sina föräldrars understöd utan sökte
att draga sig fram på egen hand genom
lektioner, avskrivningsarbete o. dyl. Så
småningom lyckades han emellertid genom
Arwidssons välvilliga protektion kommo i
åtnjutande av ett årligt arvode, uppgående till
300 rdr banco, vilket hjälpte honom ur den
svåraste förlägenheten. Ända till år 1856,
då han övertog ledningen av Kungl. Teatern,
förblev han sedermera fästad vid biblioteket,
där han nedlade ett intresserat arbete bland
annat på ordnandet och förtecknandet av
handskrifterna. Om sina kolleger och deras
verksamhet har han emellertid tyvärr blott
föga att berätta. Ett par ganska roande, icke
alltid så älskvärda karakteristiker av några
bland bibliotekstjänstemännen, bland andra
den lille »egenkäre och pretiöse» Rydqvist,
må dock påpekas, liksom även ett antal
notiser om de lokala förhållandena i norra
slottsflygeln, där biblioteket då var inrymt. I och
för sig är detta ju ej mycket, men man vill
dock tacksamt annotera det, då ju tyvärr
som bekant vad som existerar av personliga
minnen från Kungl, bibliotekets äldre dagar
är ytterligt knapphändigt.
O. W—n.
K. Vetenskapsakademiens bibliotek.
Under år 1929 uppgick antalet besök till 2,618, till
hemlån utlämnades 2,925 volymer, och i läsesalarna
begagnades (utom referensböcker och nya
tidskriftshäften) 4,692 volymer.
Accessionen uppgick till 11,149 band och häften,
och bibliotekets tillväxt i hyllmeter utgjorde 75,89 m.
De fortlöpande tidskrifternas antal uppgick vid
senaste årsskiftet till 1,997, av vilka 409 förvärvats
genom köp och 1,588 genom gåvor och
bytesförbindelser; häri inräknas 189 (resp. 11 och 178) i
observatoriets lokaler uppställda periodiska astronomiska
publikationer.
Bland gåvor till biblioteket må särskilt nämnas
omkring 200 större volymer och 1,500 småskrifter ur
framlidne akademiledamoten professor Teodor Odhners
efterlämnade boksamling, som av professorskan Ebba
Odhner ställts till bibliotekets förfogande för urval
och komplettering. Bibliotekarien Bergstedt har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
