- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XVII. 1930 /
63

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden - Göteborg. Stadsbiblioteket. Av J. Viktor Johansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN

63

Bovalliusska (1886) — Göteborgs
Stadsbibliotek kan med stolthet förevisa sin samling
äldre och nyare svensk dramatik. Till de
naturvetenskapliga boksamlingar, som tidigare
erhållits i gåva, kunde nu tack vare de
Renströmska medlen läggas lektor K. Hartmans
botaniska bibliotek (ca. 700 nummer) och en del
(ca. 100 nummer) av professor J. E. Areschougs
boksamling. Men den största betydelsen
av dessa anslag bör ha varit, att de
berett biblioteket tillfälle att förvärva moderna
verk och i någon mån följa med den
utkommande litteraturen på skilda områden. Den
senaste av mig kända uppgiften om
bibliotekets storlek är från 1886, då det
beräknades omfatta inemot 50,000 nummer och var
bokfört till 80,000 kronors värde. Katalog
över en del av samlingarna — den upptar
ca. 9,000 nummer — utkom av trycket i sju
häften åren 1880—89.

De uppgifter, som här lämnats om
museibibliotekets bokförvärv, visa oförtydbart, att
detta i första hand var avsett för allvarliga
studier. Det vann också erkännande som ett
offentligt studiebibliotek. Så t. ex. fick det
förmedla lån från Kungl, biblioteket. Och
från och med 1888 äro dess nyförvärv
förtecknade i de offentliga bibliotekens
accessionskatalog — häri ligger förklaringen till
att Göteborgs Stadsbibliotek i denna alltjämt
betecknas med bokstaven M. Vid museets
25-årsjubileum gjorde bibliotekets dåvarande
chef, Karl "Warburg, ett programuttalande om
dess ställning och uppgifter, som jag citerar
i dess helhet, eftersom de däri angivna
riktlinjerna sedan i stort sett följts av Göteborgs
Stadsbibliotek:

»Musei-bibliotekets uppgift är, så vitt jag
rätt fattar den, att tillfredsställa behovet av
ett offentligt stadsbibliotek i Göteborg och
därvid särskilt tillgodose

a) dels vetenskapsidkarens behov av
vetenskaplig och vitter litteratur i och för hans
forskningar, i den mån dessa icke
tillgodoses av härvarande speciella fackbibliotek;

b) dels den praktiske mannens behov av
upplysning i en mängd olikartade frågor;

c) dels över huvud taget den
kunskapssökande allmänhetens behov av bildande och
underhållande läsning.

Om Musei-biblioteket till en början, på
grund av omständigheternas makt,
huvudsakligen fyllde den sistnämnda uppgiften, kan

det nog sägas, att det år för år under sin
25-åriga tillvaro, tack vare frikostigt understöd,
allt mera närmat sig den uppgift, som tillhör
ett högre offentligt bibliotek. Och då nu
Musei-biblioteket kan hänvisa en var, som
där blott söker att skaffa sig underhållande
läsning, till ett annat offentligt bibliotek,
Folkbiblioteket, bör det självt allt mera kunna
koncentrera sin uppgift till att varda ett
vetenskapligt och medborgerligt
stadsbibliotek, värdigt rikets andra stad. Ett dylikt
bibliotek, tillgängligt för en var som söker
kunskap, är en ovillkorlig förutsättning för
uppblomstrandet av ett vetenskapligt liv här
på platsen såväl som för spridandet av
bildande läsning åt kunskapssökande
medborgare.»

Detta uttalande från 1886 om »ett
vetenskapligt och medborgerligt stadsbibliotek»
som »en ovillkorlig förutsättning för
uppblomstrandet av ett vetenskapligt liv» i
Göteborg gjordes alltså före högskolans tillkomst.
Men högskoletanken var vid denna tid nära
sitt förverkligande. Redan följande år, 1887,
fattade som bekant stadsfullmäktige beslut
om Göteborgs Högskolas upprättande.
Under diskussionen om lösandet av dess
biblioteksfråga inställde sig osökt tanken på
museibiblioteket som grundval för ett förenat
stads-och högskolebibliotek. Dettas ekonomi skulle
grundas på dels museets årliga anslag till
bokinköp och avlöning av tjänstemän samt
dess Renströmska medel, dels ett årsanslag
från högskolan av 3,000 kr. samt efter hand
och i mån av behov utgående anslag ur dess
s. k. organisationsfond.

Den 13 november 1890 fastställde
stadsfullmäktige reglemente för Göteborgs
Stadsbibliotek (Göteborgs Musei och Högskolas
förenade bibliotek). Däri bestämdes, att
museets och högskolans bibliotek skulle
sammanföras till en gemensam samling, kallad
»Göteborgs Stadsbibliotek», utan att dock
någondera av dessa institutioner frånträtt
äganderätten till sin boksamling. Biblioteket
skulle stå under ledning av en styrelse av
sju ledamöter, av vilka museets och
högskolans styrelser valde vardera tre med två
suppleanter; dessa sex ledamöter valde sedan
ytterligare en jämte en suppleant.

Stadsbibliotekets första utgifts- och
inkomststat (för 1891) balanserade på ca. 23,000 kr.
Av inkomsterna härflöto från museet 5,700

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:12:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1930/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free