Print (PDF) - On this page / på denna sida - Årgång XVII. 1930 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
kr., från högskolan 14,400 kr. (varav 11,400
i extra anslag) och från de ovan nämnda
Renströmska medlen 3,000 kr. Vid
bibliotekets grundande överlämnade högskolan
framlidne professor E. Löfstedts bibliotek i
klassisk filologi, som dess styrelse inköpt för
4,500 kr. Extra anslag till inköp av litteratur
inom de vetenskapsgrenar, som voro
representerade vid högskolan, lämnades av denna
under åren 1891—1911 med sammanlagt 37,000
kr., varav ca. 15,000 kr. under de två första
åren. Högskolan har därjämte till biblioteket
överlämnat de bokgåvor den under årens
lopp fått mottaga, och genom byte med
högskolans årsskrift och doktorsavhandlingar
erhåller detta alltjämt betydande tillskott.
Till stadsbiblioteket överlämnades 1892
även det arkiv, som dittills varit förenat med
museets historiska avdelning. Detta, som
alltjämt utgör huvudparten av
stadsbibliotekets handskriftssamling, är visserligen ej
av så stor omfattning men innehåller dock
en del värdefulla manuskript, bland vilka
följande må nämnas: de Aschebergska
papperen, ca. 500 handlingar rörande
fältmarskalken Rutger von Ascheberg och dennes
son Christian Ludvig, av vilka några äro
av vikt för Bohusläns historia; handlingar
rörande Ostindiska kompaniet; handlingar ur
Daniel Frasers kvarlåtenskap, rörande Motala
verkstad; brev till amiralen H. F. af
Chapman; stadsarkitekten C. W. Carlbergs skisser
från utrikesresan. Vidare bör erinras om
den av friherre Oscar Pickson skänkta
autografsamlingen, omfattande ett tusental
handlingar samt ett stort antal porträtt.
Museets årsbidrag till biblioteket upphörde
med 1895. Högskolans (3,000 kr.) ökades
1893 till 4,000 kr. och 1902 till 4,500 kr. 1918
sänktes det åter, till följd av högskolans
genom penningvärdets fall försvagade ekonomi,
till 1,500 kr.
Till stadsbiblioteket övergick automatiskt
vetenskaps- och vitterhetssamhällets
deposition i museibiblioteket, vilken årligen ökas i
omfattning och värde genom gåvor och byten.
Kungl, samhället har även lämnat smärre
bidrag till böckernas inbindning.
En genomgripande förändring i bibliotekets
ställning inträdde med år 1895, sedan
stadsfullmäktige vid 1894 års utdelning ur
Renströmska fonden beviljat biblioteket
sammanlagt 350,000 kr., varav 200,000 skulle användas
till uppförande av en biblioteksbyggnad,
50,000 till bokinköp och 100,000 till att under
namn av »Renströmska biblioteksfonden»
bilda en fond, vars avkastning skulle
användas till de ökade utgifter, som en egen
byggnad måste medföra. Som villkor för dessa
betydande anslag sattes, att biblioteket skulle
ställas under en särskild, direkt inför staden
ansvarig styrelse. Dennas sammansättning
fastställdes i det den 31 januari 1895 ändrade
reglementet till 9 ledamöter, varav
stadsfullmäktige skulle utse 4, högskolans styrelse 2,
magistraten och musei styrelse vardera 1,
varjämte bibliotekarien skulle vara
självskriven ledamot. En tionde tillkom 1905, då
vetenskaps- och vitterhetssamhället fick rätt
att utse en ledamot. Därmed hade styrelsen
fått den sammansättning, den hittintills haft.
Genom reglementsändringen av 1895 hade
stadsfullmäktige fått ett starkt inflytande över
bibliotekets ledning, en fullt naturlig
konsekvens av det ökade stöd staden skänkt
detsamma. Vid utdelningen ur Renströmska
fonden 1903 erhöll biblioteket å nyo 50,000 kr.
till bokinköp, och samma belopp begärdes
vid 1912 års utdelning. Sistnämnda
framställning avslogs emellertid av stadsfullmäktige,
som i stället beslöto täcka den härigenom
uppkomna bristen i bibliotekets budget genom
anslag av uttaxerade medel. Härigenom hade
biblioteket blivit beroende av årliga anslag
ur stadskassan och tagit ytterligare ett steg
fram mot den kommunalisering, som med
det 1929 fastställda reglementet kan anses vara
helt genomförd.
Jag skall icke uppehålla mig vid
stadsbibliotekets senare öden. Historien om hur
detta tack vare frikostigt kommunalt
understöd och storartade donationer kunnat på så
kort tid växa till det fjärde i ordningen av
Sveriges offentliga bibliotek torde vara
alltför känd för att här behöva återberättas.
Ansvaret för bibliotekets fortbestånd och
utveckling har med åren kommit att alltmera
påvila Göteborgs stad. Men man bör därför
icke glömma den avgörande insats, som gjorts
av dess egentliga stiftare, vilka alltjämt äga
betydande delar av dess bokbestånd, Göteborgs
Kungl, vetenskaps- och vitterhetssamhälle,
Göteborgs Museum och’ Göteborgs Högskola.
Stockholms Stadsbiblioteks chef har i en
skildring av sin institution och dess upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
