- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XVII. 1930 /
66

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden - Göteborg. Stadsbiblioteket. Av J. Viktor Johansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66

FRAN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN

fullmäktige sju representanter; den andre —
styrelsens ende stadsfullmäktigeledamot —
ville att hela styrelsen skulle tillsättas av
stadsfullmäktige.

Ärendet remitterades först till en av
stadsfullmäktige tillsatt beredning med uppdrag
att undersöka, huruvida staden kunde anses
lia tillräckligt stark representation i
styrelserna för de »främmande inrättningar», vilka
åtnjuta kommunalt anslag. Beredningens
socialdemokratiska majoritet anslöt sig
principiellt till den uppfattningen, att
stadsbibliotekets styrelse numera i sin helhet bör
utses av stadsfullmäktige. Undantag från
denna princip borde medgivas »endast där,
såsom ifråga om högskolan samt
vetenskaps-och vitterhetssamhället, särskilda skäl kunna
anföras för en självständig representation från
annat håll i stadsbibliotekets styrelse».
Museets rätt att utse ledamot i styrelsen vilade
enligt beredningens mening på »historiska
skäl, vilka med stadsbibliotekets nuvarande
omfattning och verksamhet huvudsakligen
torde hava förlorat sin giltighet». Från dessa
utgångspunkter föreslog beredningen följande
sammansättning: högskolan 2 representanter,
vetenskaps- och vitterhetssamhället 1,
stadsfullmäktige 7.

Drätselkammaren tillstyrkte utan votering
styrelsens förslag. Här framställde dock en
kommunist, med instämmande av en
socialdemokrat, ett nytt förslag, gående ut på att
styrelsen skulle bestå av 9 ledamöter, varav
6 valda av stadsfullmäktige och en av
vardera av högskolan, museet och
vetenskaps-och vitterhetssamhället.

I fråga om tjänstgöringstidens längd hade,
som nämnts, styrelsens majoritet med styrka
talat för bibehållande av de sex timmarna.
Den förde givetvis härvidlag en hopplös
strid mot samma uniformeringsprincip, som
förskaffat tjänstemännen vid statens lärda
verk den tjänstgöringsskyldighet, vilken
prövats lämplig för kommunikationsverkens
personal. Visserligen hade drätselkammaren
med en rösts majoritet tillstyrkt styrelsens
förslag i denna punkt. Men mot en enhällig
lönenämnd stod ingenting att vinna. Icke
ens styrelsens vädjan, att en dylik ökning
av arbetstiden borde åtföljas av
lönereglering vann gehör. Myndigheterna gjorde
gällande, att bibliotekets tjänstemän fingo fullt
vederlag för den ökade arbetstiden genom

att upptagas i stadens löne- och
pensionsstater. Denna förmån är emellertid, som
styrelsen också framhållit, mera skenbar än
verklig, alldenstund staden näppeligen torde
kunna undandraga sig skyldigheten att
avlöna tjänstemännen vid stadens bibliotek eller
att som hittills bevilja dem liksom sina övriga
befattningshavare pension.

Det skall likväl med glädje antecknas, att
myndigheterna åtminstone på en punkt visade
sig mottagliga för skäl. Amanuenserna, d. v. s.
de fyra nuvarande e. o. amanuenserna, sluppo
nämligen liksom universitetsbibliotekens
undan med kortare arbetstid, vilken i regel för
dem skall vara sex timmar i stället för sju.

Vid frågans behandling i stadsfullmäktige
utvecklade den ovan nämnde reservanten
inom biblioteksstyrelsen sina synpunkter i
ett längre anförande. Huvudanmärkningen
gällde, att reglementsforslaget företedde en
del olikheter i jämförelse med reglementena
för stadens övriga inrättningar och i stället
alltför mycket liknade »vissa statliga
institutioners» — d. v. s. Kungl, bibliotekets och
universitetsbibliotekens — reglementen.
Kritiken riktades särskilt mot dels avsikten att
skapa garanti för att någon sakkunskap skulle
komma att förefinnas inom styrelsen, dels
de bestämmelser, vilka avsågo att tillförsäkra
biblioteket en kvalificerad personal. Syftet
med sådana stadganden förmenades vara »att
göra stadsbiblioteket till en övervägande
vetenskaplig institution, icke i lika mån till
ett allmänt medborgerligt bibliotek».

Att en dylik ståndpunkt icke föranledde
yrkande av ändring i reglementsforslagets
ovan citerade § 1 är obegripligt. Var och
en som vet, vad biblioteksarbete kräver av
sin man, måste finna det minst sagt riskabelt
att icke stadga några teoretiska
minimiford-ringar för tjänstemännen vid ett bibliotek,
som bl. a. skall ha till uppgift att »betjäna
och främja vetenskaplig forskning och
undervisning».

Som bevis för att sådana bestämmelser äro
överflödiga anförde den citerade talaren, att
biblioteket icke haft svårt att få kvalificerad
personal, trots att reglementet hittills icke
innehållit några stadganden i detta avseende.
Han har då förbisett, att denna brist i det
synnerligen föråldrade och ofullständiga
reglementet ersatts genom att då en plats förklarats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:12:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1930/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free