Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden - Göteborg. Stadsbiblioteket. Av J. Viktor Johansson - Årsbibliografier m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
69
dess förverkligande hade överbibliotekarien
föreslagit, att de båda andre bibliotekarier,
vilka för närvarande tjänstgöra som
avdelningsföreståndare, redan från och med 1930
skulle erhålla lönetillägg à 1,000 kr.
Med samtliga röster mot en antog
styrelsen i allt väsentligt det här refererade
förslaget till ny personalstat. Beträffande första
steget till planens förverkligande biträdde
den däremot icke överbibliotekariens förslag.
Den föreslog i stället stadsfullmäktige att redan
fr. o. m. 1930 inrätta den nya förste
bibliotekariebefattningen genom en ombildning av
den andre bibliotekarieplats, som innehades
av dr S. Gren Broberg.
Mot såväl det ena som det andra av dessa
beslut reserverade sig den ledamot, för vars
ståndpunkt i reglementsfrågan jag nyss
redogjort. Överbibliotekariens förslag till »en
genomgripande omorganisation av bibliotekets
personalstat» hade ställt honom inför vad
han länge fruktat, nämligen att
biblioteksreglementets avvikelser från övriga kommunala
institutioners skulle utnyttjas som motivering
för ökning av antalet högt avlönade
befattningar. »Jag ber därför», heter det, »få till
protokollet anteckna, att jag ansluter mig till
den däri framförda tankegången för såvitt det
gäller att minska sammanlagda antalet
tjänstemän med akademisk examen, men ej i fråga
om att samtidigt förvandla ett antal
amanuensbefattningar till bibliotekariebefattningar.
Att inrätta nya högtavlönade befattningar i
syfte bl. a. att öka amanuensernas
’otillbörligt kringskurna’ befordringsmöjligheter är
icke nödvändigt, då en bättre proportion, än
den nu rådande, mellan
bibliotekariebefatt-ningarnes och amanuensbefattningarnes antal
vinnes för framtiden redan enbart genom den
av överbibliotekarien föreslagna åtgärden att
successivt minska de senares antal. I
motsvarande grad bör biblioteksbiträdenas antal
ökas.»
Att i detalj kommentera och bemöta dylikt
kan givetvis icke komma ifråga. Det vore
en så mycket större överloppsgärning som
reservanten icke heller denna gång
lyckades vinna gehör för sina idéer om hur
stadsbibliotekets funktionsduglighet och
utvecklingsmöjligheter bäst främjas. Sedan
lönenämnden utan meningsskiljaktighet
förordat förslaget att från och med 1930
ombilda en andre bibliotekarieplats till en förste
bibliotekariebefattning, biföllo
stadsfullmäktige detsamma utan debatt.
Som ovan nämnts har det nya reglementet
ifråga om Göteborgs Stadsbiblioteks uppgift
i samhället endast kodifierat hittills följda
riktlinjer. Med glädje och tacksamhet ha
bibliotekets verkliga vänner konstaterat, att
varken någon myndighet eller något politiskt
parti önskat rubba dessa. I själva verket
voro farhågor i den riktningen obefogade.
Det kulturella intresse, som alltid utmärkt
Göteborgs kommunalmän och som även
kommit den vetenskapliga odlingen till del, har
icke försvagats efter det demokratiska
genombrottet. Därom vittnar tillräckligt den stora
roll utgifterna för kulturändamål spela i
stadens budget. Beredandet av
arbetsmöjligheter åt alla de vetenskapsmän och andra
andliga arbetare, vilka äro verksamma i en
stad av Göteborgs storlek, är något som
kornmunnen icke kan ställa sig likgiltig iüför —
det torde ej vara svårt att få varje
ansvars-kännande kommunalpolitiker att inse detta.
Och en utvidgning av stadsbibliotekets
verksamhet i mera populär riktning kan icke ske
utan förfång för dess allvarligare
arbetsuppgifter, så framt icke stadens anslag högst
väsentligt ökas. Sådana syften kunna utan
tvivel med mycket mindre kostnader vinnas
genom att bygga vidare på den grund som
finnes i stadens folkbibliotek. Det är
sålunda även ett kommunalt intresse, att
Göteborgs Stadsbibliotek alltjämt får förbli »ett
vetenskapligt och medborgerligt
stadsbibliotek, värdigt rikets andra stad».1
/. Viktor Johansson.
Ârsbibliografier m. m.
Av Accessionskatalogen för Sveriges offentliga
bibliotek utkom i medio av december 1929 den 43:de
årg-, omfattande nyförvärven under år 1928.
Redigeringen av denna årgång, vars omfång överstiger den
föregående med närmare hundra sidor, har utförts
av e. andre bibliotekarie R. Eriksson och
amanuensen B. Olsson.
Årskatalogen för svenska bokhandeln, årg. 58 (1929)
har nyligen utkommit, liksom tidigare utgiven av
förste bibliotekarie H. E. Lager q vis t. Omfånget
1 Den inledande historiken bygger huvudsakligen
på Göteborgs Musei tjugofemårs-berättelse, Gbg
1886, samt L. Wåhlin, Göteborgs Stadsbibliotek.
Festskrift..., Gbg 1900, och Göteborgs Stadsbibliotek
1890-1915, Gbg 1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
