Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halvar E. Lagerqvist: Biblioteksstatistik. Några synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 H. E. LAGERQVIST
erfarenhetsområde, dels därför, att för dessa finnas en hel del statistiska
problem, som icke direkt beröra de vetenskapliga biblioteken.
Biblioteksstatistiken delar sig helt naturligt i två huvuddelar:
beståndsstatistiken och drifts- eller verksamhetsstatistiken. Denna indelning torde
även vara den allmänt använda. Teoretiskt kan man visserligen icke
upprätthålla någon sträng skillnad mellan de två, ty de glida på mångfaldigt
sätt över i varandra. Beståndet är ju icke någon för alla tider konstant
kvantitet, utan ändras med tiden och just denna förändring härrör ur
verksamheten. I praktiken går det emellertid ganska lätt att skilja på
bestånds-och verksamhetsstatistik, vilket bidrager till redighet och överskådlighet i
det statistiska arbetet.
Beståndsstatistiken redogör för alla de element, av vilka ett bibliotek
vid en viss tidpunkt består, d. v. s. byggnaden med sin inredning, kataloger
och naturligtvis framför allt bokbeståndet. Ävenledes brukar uppgifter
angående personalbeståndet räknas hit. Det för oss viktigaste av detta är
naturligtvis metoden för bokbeståndets uppmätning samt möjligen också
katalog-statistiken, men den kommer här endast att beröras i samband med
driftsstatistiken. Att redogöra för ett biblioteks personal, dess antal och
sammansättning är så pass enkelt, att därom behöver ej vidare ordas och
vad beträffar redogörelse för biblioteksbyggnaderna och deras inredning, så
behöver ju den inte göras annat än vid relativt sällsynta tillfällen och blir
då giltig för ganska lång tid, varför även detta kan här förbigås. Vad som
är av vikt synes mig framför allt vara att få en klar uppfattning av det
periodiskt återkommande statistiska arbetets problem och hit hör
uppmätningen av bokbeståndet. Visserligen förekommer ju en genomräkning av
ett biblioteks hela bokbestånd jämförelsevis sällan, men det är alldeles givet
önskvärt, att bokbeståndet vid varje tidpunkt kan något så när noggrant
angivas och därför är denna del av beståndsstatistiken av stor vikt.
Det kan tyckas, som om det skulle vara en ganska enkel uppgift att
räkna och uppmäta ett biblioteks bokbestånd, men så är icke förhållandet,
huvudsakligen därför att bokbeståndet ingalunda är någon homogen massa
av likartade och därför jämförelsevis lätt uppräkneliga delar. Kanske jag
här först bör anmärka, att ordet »bokbestånd» är en ganska oegentlig
benämning på ett modernt biblioteks innehåll. Ett sådant består ju som
bekant inte bara av böcker, utan dessutom av handskrifter, planscher, porträtt,
kartor, musikalier, tidningar, vykort och, särskilt i Sverige, massor av
små-tryck av ofta bara ett blads omfång. Härtill komma exlibris och,
kanske snart även hos oss liksom på sina håll i utlandet, grammofonplattor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
