Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halvar E. Lagerqvist: Biblioteksstatistik. Några synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBLIOTEKSSTATISTIK __________161
och filmer. Det är klart, att det måste vara en svår uppgift att finna någon
enhetlig mätningsprincip för föremål av så skiftande art. Men det egentligen
viktiga i ett bibliotek är och förblir ju dock böckerna, stora och små, och
därför kunna vi i alla fall tillåta oss att använda ordet bokbestånd som
benämning på det föremål, vars statistiska behandling vi här skola något
närmare skärskåda.
Sedan gammalt har man huvudsakligen använt tre olika metoder för
angivande av antalet böcker i ett bibliotek. Man har räknat antingen
antalet verk eller antalet bibliografiska enheter eller slutligen antalet bokbin
darband. Ofta * förekommer en kombination av räkning av antalet verk och
bokbindarband. Som bekant förekommer denna senare, enligt min åsikt
mindre lyckliga sammanblandning, delvis i svensk biblioteksstatisiik.
Att angiva ett biblioteks storlek endast genom uppgift om antalet verk
torde numera ingenstädes praktiseras och uppenbart är även, att det vore
en statistiskt i hög grad otillfredsställande metod. »Verket» är ju nämligen
ingalunda något som kan lämpligen användas som kvantitativt enhetsmått,
därtill är det allt för varierande. Man behöver blott tänka på, att ju t. ex.
»Nordisk familjebok» är 1 verk likaväl som t. ex. en katekes är 1 verk, för
att man genast skall inse att verket icke är någon användbar räkneenhet.
Men därmed bortfaller också enligt min mening varje anledning att i
biblioteksstatistiken överhuvud taget någonsin meddela uppgifter angående antalet
befintliga verk. Statistiken bör endast befatta sig med kvantitativt något
så när likvärdiga enheter och då återstår vid räkningen av ett bokbestånd
endast att välja mellan bokbindarband och bibliografiska enheter. Utan
tvivel är härvidlag bokbindarbandet att föredraga som räkneenhet, vilket
numera också är den allmänna uppfattningen. Den bibliografiska enheten
är svårare att åtkomma än bokbindarbandet. Just genom inbindning bliva
ju ofta flera bibliografiska enheter förenade till ett bokbindarband, och
man skulle vid en räkning nödgas taga katalogen till hjälp för att få
fram antalet av dessa. Bokbindarbanden kunna räknas direkt och de
förändras ej, sedan de en gång inställts på sina platser i biblioteket. Såväl
i Sverige som i utlandet räknas numera biblioteken så gott som alltid efter
antalet bokbindarband. Ali sammanblandning med bibliografiska enheter
kan dock vid en räkning av en boksamling ej undvikas, då ju vid varje
tidpunkt ett visst antal verk förefinnas i obundet skick och man givetvis
icke kan utan vidare ange, vilket antal bokbindarband som slutligen
kommer att framgå ur dessa. Någon nämnvärd olägenhet vid beräkningen av ett
bibliotek vållar dock ej detta förhållande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
