Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halvar E. Lagerqvist: Biblioteksstatistik. Några synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 H. E. LAGERQVIST
stående format, det handlar ju här om utsträckning i horisontalled. De
liggande volymerna, tidningsband och andra jättevolymer upptaga, utom
längdutrymme, även ett ständigt växande utrymme i höjdled. Kanske borde
dessa slags volymer egentligen mätas med rymdmått, men mera praktiskt
torde vara att ange den genomsnittliga bredden på de fack, där de vila,
och sedan ange till huru stor höjd det här tillgängliga utrymmet är upptaget.
I beståndsstatistiken brukar även lämnas uppgifter angående storleken
av bibliotekens olika realfack, och härvidlag är uppdelningen ofta driven
ganska långt. Det synes vara lämpligt att här göra gruppindelningen
så summarisk som möjligt. Felkällornas antal minskas i så fall, isynnerhet
då det gäller jämförelser mellan olika bibliotek, där man ju aldrig kan
kontrollera, att facken avgränsats efter samma principer. I vår beståndsstatistik
kunna helt säkert en hel del småfack med fördel inordnas under större
grupper. Om jag icke misstager mig, nöjer man sig på åtskilliga håll med några
få huvudgrupper ungefär motsvarande universitetens fakulteter. Detta synes
också i allmänhet vara fullt tillräckligt.
Vare härmed nog sagt om beståndsstatistiken. Jag hoppas, att av det
sagda framgått, att biblioteksbeståndet är jämförelsevis lätt tillgängligt för
statistisk uppskattning, om ock en del förbehåll måste göras vid utnyttjandet
av framställda sifferuppgifter.
Viktigare, men också i avsevärd grad svårare, är verksamhets- eller
driftsstatistiken. Den omfattar, som ju redan själva namnet utsäger, det
egentliga biblioteksarbetet. Häri ingå alla de statistiska data, som beröra
samlingarnas tillväxt eller eventuellt minskning, utlåning och inlåning, samlingarnas
användande inom själva biblioteket, d. v. s. huvudsakligen i läsesalen,
katalogarbetet samt det ekonomiska och administrativa arbetet. Ur inre
synpunkt synnerligen viktigt är, att denna löpande statistik skötes så, att den i
görligaste mån kan tjäna som underlag för bedömande av personalens
arbetsprestationer.
Jag uppdelar den följande framställningen i 4 punkter. 1. Ekonomi.
2. Tillväxt. 3. Katalogisering. 4. Bibliotekets begagnande.
Våra biblioteks ekonomiska statistik sammanfaller ju så gott som helt
och hållet med deras räkenskapsföring och som ju denna skötes efter
vanliga bokföringsmetoder och väl ganska likformigt inom olika institutioner, så
torde icke mycket vara att säga härom. Bibliotekens inkomster bestämmas
ju i allt väsentligt av de statsanslag, som utgå till desamma och erbjuda
därför ingen som helst svårighet att överskåda. Utgiftsstatistiken är ju
betydligt mera komplicerad och erbjuder nog en del problem av icke ringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
