Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halvar E. Lagerqvist: Biblioteksstatistik. Några synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168__________ H. E. LAGERQVIST
fördelning på olika yrkesgrupper. Fastställandet av antalet besökande i ett
bibliotek är ju en relativt enkel sak, det sker väl i allmänhet på så sätt,
att vederbörande vid ankomsten till biblioteket får anteckna sig i en
liggare, som sedan genomräknas. Här bör man kanske observera, att den
siffra, man på så sätt får fram, icke ger antalet besökande utan antalet besök,
men det är väl egentligen detta man vill få fram, varför denna räknemetod
väl kan anses fullt tillfredsställande. En viss uppdelning av besökssumman
brukar ju göras i besök i läsesalar, forskarrum, där sådant finnes, samt
visningssal. Även är ju förhållandet mellan antalet förmiddagsbesök, då
expeditionen är öppen, och eftermiddagsbesök för studier i läsesalen av
intresse.
Det synes vidare, som om statistik över bibliotekspublikens fördelning i
yrkesgrupper kan vara av ganska stort intresse. Härigenom får man ju dels
en uppfattning om de kretsar, vilka biblioteket så att säga når, dels bör
man härigenom kunna få viktiga upplysningar angående eventuella brister
i bibliotekets bokanskaffning. Ser man att en intressentgrupp av visst
bestämt slag minskar i antal bland de besökande, så kan man antaga, att detta
beror på, att just denna grupp finner sina speciella önskningar mindre väl
tillgodosedda och man kan då i tid vidtaga åtgärder för eventuella rättelser.
För närvarande saknas emellertid i de svenska statsbiblioteken nödigt
underlag för utarbetandet av dylik statistik. Härför fordras nämligen, att den
besökande publiken registreras, exempelvis medelst s. k. låntagarkort, vilket
som bekant icke sker i ifrågavarande bibliotek. Denna form för låns
erhållande brukas ju i Sverige endast i folkbiblioteken, men det skulle kanske
icke vara olämpligt att införa en dylik praxis även i de vetenskapliga
biblioteken. Om icke för annat så ur kontrollsynpunkt, och härigenom skulle
man på en gång kunna vinna två saker, dels kontroll över besökande,
dels möjligheter att lätt komplettera statistiken på en ganska viktig punkt.
Bokstatistikens första mål är naturligtvis fastställandet av antalet
använda böcker, vare sig för hemlån eller för begagnande inom biblioteket.
Räkningen sker här liksom i det föregående lämpligen efter antalet band och
broschyrer, ej efter verk. Det möter naturligtvis inga svårigheter att skilja
antalet hemlånade och de enbart till läsesalen utlämnade volymerna. Först
emellertid några ord angående en statistisk detalj, som visserligen icke direkt
rör antalet begagnade böcker, men dock är av betydande vikt. Nämligen
räknandet av antalet mottagna rekvisitioner. Naturligtvis efterfrågas i varje
bibliotek ett betydande antal böcker, som antingen alls ej finnas i biblio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
