Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halvar E. Lagerqvist: Biblioteksstatistik. Några synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 H. E. LAGERQVIST
godtyckliga beräkningsgrunder. Det torde icke med någon sannolikhet kunna
påstås vara med verkliga förhållandet överensstämmande, att t. ex. forskarna
i Uppsala i medeltal använda dubbelt så många volymer i läsesalen som
forskarna i Lund. Man kan ju med skäl tycka, att statistiken inom
likartade institutioner i samma land borde föras så pass likformigt, att icke
dylika ojämnheter skulle uppkomma. Men rent av groteskt blir resultatet,
om man utsträcker denna jämförelse till ett utländskt bibliotek, det nyss
nämnda Preussische Staatsbibliothek. Där var, enligt statistiken för 1928,
detta år antalet läsesalsbesökande 520,512, således ungefär 11 gånger större än
i Uppsala och ungefär 7 gånger större än i KB, men antalet använda
volymer anges till 290,192, alltså 42,000 vol. mindre än i UUB och endast 36,000
vol. mer än i KB! Som ovan nämndes, användes i Preussische
Staatsbibliothek den beräkningsmetod för i läsesalen använda böcker, som förefaller mig
att vara den riktiga, och det synes mig därför, att de här anförda siffrorna
klarligen visa, till vilka utomordentligt osäkra och statistiskt värdelösa resultat
man kommer genom att försöka statistiskt beräkna något, som egentligen
undandrager sig varje beräkning.
Som jag i början av detta föredrag nämnde, har min avsikt med
detsamma endast varit att i en kort översikt över de viktigaste punkterna av
det praktiskt statistiska arbetet inom våra bibliotek söka i någon mån
klarlägga detta arbetes mål och medel. Denna översikt är ju helt summarisk,
men då jag i denna tidskrift vänder mig till män av facket, har jag
ansett, att jag utan fara att missförstås kunde undvika detaljerade
beskrivningar över själva arbetets gång. Det har ju naturligtvis icke varit min
avsikt att söka giva någon vare sig teoretiskt eller historiskt fullständig
framställning av biblioteksstatistiken. Jag har endast velat påpeka några särskilt
viktiga frågor av praktisk betydelse i förhoppning, att min redogörelse
möjligen skall kunna tjäna som utgångspunkt för en närmare diskussion angående
regler för vår biblioteksstatistiks förande. Åstadkommandet av gemensamma
kodifierade regler för vår biblioteksstatistik anser jag nämligen, som jag
redan förut framhållit, vara ett önskemål av stor betydelse för vårt arbete.
Endast härigenom kan den likformighet mellan de olika institutionernas
statistik erhållas, som är absolut nödvändig, om den skall få något verkligt
värde. Men härför kräves icke endast likformighet utan även kritiskt
aktgiva nde på, att statistiken inskränkes till sådant, som verkligen kan
siffermässigt angivas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
