Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
bliotek, där den anonyma officiella
litteraturen upptager en så stor plats, måste ett
dylikt register anses mindre lämpligt. För
arbeten med författare gör ett formellt
register god tjänst, men ej för det officiella trycket,
vilket saknar signifikativa uppslagsord. Även
om dylika titlar för enhetlighetens skull i
registret införas på sina formella
uppslagsord, äro dock hänvisningar från institutioner
härtill ett ofrånkomligt komplement. Dylika
hänvisningar saknas emellertid fullständigt,
varigenom även den formella titeln förlorar
största delen av sitt värde, och registret blir
för dylik litteratur oanvändbart.
Kommitté-betänkanden och lagförslag ha naturligtvis
erbjudit de största svårigheter, särskilt när
de som de finska ofta sakna varje användbar
titel. Dessa senare hava alla uppförts under
uppslaget »Kommittébetänkanden», vilken
titel de än hava. Detta i sig själv lovvärda
sammanförande av alla finska
kommittébetänkanden under en rubrik, visar tydligt det
omöjliga i uppgiften att göra ett
nominalregister för dylik litteratur. Den enda
möjligheten hade varit att utskilja allt det officiella
trycket och för detta upprätta ett register
efter andra än rent formella principer.
Det andra registret, vilket har den
lakoniska överskriften »Slagord», är tyvärr
behäftat med svåra brister. I alfabetisk
ordning äro här anförda en del slagord jämte
hänvisning till de sidor i katalogen, där böcker
angående dessa ämnen kunna återfinnas.
Någon fullständighet är tydligen icke
eftersträvad vare sig i avseende på slagordens
antal eller på den under varje anförda
litteraturen. Några ledande principer för urvalet
söker man emellertid förgäves. Möjligen skulle
det vara att i allmänhet (undantag finnas dock)
icke sådana ämnesgrupper anföras, vilka i
den systematiska avdelningen bilda särskilda
underavdelningar. För utomstående hade
dock ett dylikt register kunnat vara till hjälp.
Vad övriga slagord beträffar, finner man
t. ex. »Irländska frågan» (saknar hänvisning
till s. 1591) men ingenting om Oberschlesiska
frågan, Danzig el. dyl. andra exempel att
förtiga. Hänvisningar saknas så gott som
fullständigt. De, som finnas, synas endast ha en
tillfällighet att tacka för sin tillkomst. Så
finnes för att taga ett exempel hänvisningen
»Rösträtt se även Proportionella val», men
icke någon hänvisning till Kvinnlig rösträtt.
Många slagord täcka varandra mer eller
mindre och hänvisa tydligen till samma
litteratur (Biografbilder — Film, Lungsot —
Tuberkulos m. m.). Frågan om huru starkt
specificerade slagord som böra väljas, löses efter
omständigheterna. Vi finna slagord både för
Gästgiveri och Gästgiveribesvär men sakna
för ett arbete om lantarbetarstrejken i Skåne
annat slagord än »Strejk».
En tryckt katalog över ett bibliotek som
Riksdagsbiblioteket har sitt värde långt
utanför biblioteket i fråga. Man har här en
sammanställning av den viktigaste officiella
litteraturen, vilken alltid erbjuder de största
svårigheter att belägga i bibliografier. Den nu
utkomna katalogens värde ökas ytterligare
genom att i samlingsverk (t. ex. festskrifter)
angivas även ingående uppsatser. Bättre hade
visserligen varit att dessa uppsatser, likasom
även borde skett med specialkatalogiserade
serieverk, upptagits inom de speciella
underavdelningarna i stället för att hållas
tillsammans, men bibliotekets avsaknad av
individuella signaturer torde här ha lagt hinder i
vägen. Det är att beklaga, att vissa brister
minska värdet av det ofantliga arbete, som
nedlagts på denna katalog.
C B.
Lund. Universitetsbiblioteket.
Universitetsbiblioteket ’/t 1929—’°/« 1930.
Enligt årsberättelsen uppgick antalet besök till
50,351, till begagnande i läsesalen framtogos 197,227
och till hemlån utlämnades 25,034 volymer. Härtill
komma 2,837 till andra bibliotek utlånade volymer
samt SAOB:s nya och förnyade lån, 11,924 vol.
Samtliga siffror uppvisa en väsentlig höjning. Utländska
tryckavdelningens tillväxt uppgick under året till
18,759 vol. Av viktigare förvärv förtjänar nämnas
en värdefull samling Dantelitteratur, som tillhört
docent Arnold Norlind och skänkts till biblioteket av
fru Emilia Fogelklou-Norlind.
1930 års riksdag beviljade en höjning av det extra
anslaget till bokinköp och bokbindning med 10,000
kr., varigenom detta anslag nu uppgår till 90,000 kr.
Vidare beviljade riksdagen ett extra årligt anslag av
2,100 kr., varigenom biblioteket fr. o. m. året 1930/31
sättes i stånd att hålla öppet 9 fm. till 9 em. i stället
för 9,30 till 8. Bibliotekets stat balanserade på
150,121:19 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
