Sorry, no PDF download. - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA OKÄNDA SKOLBÖCKER FRÅN JOHAN IILS TID_________205
skolelever antecknat sig som ägare av boken. Av handstilarna att döma
förefaller det, som hade 3 av dessa gjort sina anteckningar under de
närmaste årtiondena efter det den förste ägaren suckade över grammatica latina.
Dessa voro Olaus Laurentij, Erich Hendersson och Måns Jönsson, vilken
sistnämnde på ett annat ställe i boken skrivit: Sum ego Magnus Johannis,
Christus then rette Herran ähr min Herre. Några uppgifter, som med
säkerhet skulle hänföra sig till dessa skolelever, har jag icke funnit. Enligt
A k i an der1 blev en Ericus Henrici efter att tidigare ha varit kapellan i
Jokkas år 1615 kyrkoherde i samma församling, och en Olaus Laurentij var
åren 1593—1606 kyrkoherde i Jämsä. — Längre fram i tiden finnas i boken
anteckningar av och om medlemmar av den gamla östfinska släkten Bjur
eller Biur. Denna släkt, som icke blivit genealogiskt utredd, hade redan
under 1500-talet rätt framträdande representanter i Viborg och under
1600-talet funnos flera med det namnet bland Viborgs stifts prästerskap. En
H. H.(?) Bjur, som några gånger tecknat sitt namn i boken, kan eventuellt
vara son till kapellanen i Kexholm Henricus Laurentii Bjur, död 1660, ty
ännu kring år 1700 befinner sig boken i Ladoga-Karelen och kanske i
släkten Bjurs ägo. Vid den tiden fylldes en tom sida med korta
dagboksanteckningar av den person, som tecknar sig Lorentz Rak:t; vem som döljer
sig bakom detta förkortade namn har jag icke lyckats utgrunda. I
anteckningarna är en Herr Arfvid Biur flera gånger nämnd. Så omtalas en resa,
som antecknaren gjorde till Ruskela (Ruskeala) i sällskap med denne, samt
en tillärnad färd till Kronoborg, i likhet med Ruskeala en socken i
Ladoga-Karelen. Troligtvis avses med denne Arfvid Biur icke den prästman med
detta namn som åren 1676—81 var kapellan i Asikkala, utan måhända
snarare dennes son Arvidus Arvidi Bjur, som 1701 prästvigdes och 1705
förordnades till adjunkt i Ruokolaks.2
Under 1700-talet hava ett par medlemmar av den östfinska
prästsläkten Kiljander tecknat sig som ägare till boken: Andreas Martini
(Kil-jander) död 1743, och hans son Martinus Andreae Killander, född 1725, död
1805, av vars många ägarbeteckningar en lyder: Liber hic a Parente meo
Charissimo die subnotato mihi donatus 17 Febr: 1739 Martinus Killander.
Både far och son voro präster i Kaavi, en socken i norra Karelen, där fyra
generationer av släkten efter varandra verkade som själasörjare. Det
förefaller sannolikt, att någon medlem av släkten Kiljander skänkt boken till
Kuopio gymnasiibibliotek.
1 Herdaminne för fordna Wiborgs och nuvarande Borgå stift. Hfors 1868—1869.
2 Lagus, Åbo akademis studentmatrikel. Suppl. (Hfors 1906), s. 46.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
