Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68____ ________ RECENSIONER
nande. För att kunna göra full rättvisa åt de värdefulla bidrag som den
inrymmer och samtidigt granska dem i detalj och kritiskt värdesätta dem,
vart efter sin art, skulle också erfordras ett stort antal specialister. På den
grund måste jag här inskränka mig till att försöka sammanfatta några av
de intryck jag fått och de iakttagelser jag gjort vid läsningen av denna
höglärda, väldokumenterade och instruktiva handbok. I sammanhang därmed
skall lämnas en mycket kort redogörelse för de olika bidragens innehåll,
med särskilt framhållande av de nyheter och praktiska anvisningar som där
finnas. Dessa allmänna betraktelser äro helt naturligt mycket subjektiva och
mestadels sedda ur svensk synpunkt, men kunna kanske ändock förtjäna
något beaktande, även om de icke inverka på värdesättningen av verket i
dess helhet.
I förordet motiverar Milkau utförligt, varför han återupptagit ordet
Bibliothekswissenschaft som en integrerande del av titeln på sin nya
handbok. Ända från 1808, då Martin Schrettinger utgav sin välbekanta »Versuch
eines vollständigen Lehrbuchs der Bibliothek-Wissenschaft», och fram på
1880-talet användes detta ord i titlarna på tyska handböcker och tidskrifter,
vilka behandlade det för biblioteksmannen nödvändiga vetande, som han i
sin dagliga gärning har behov av. Vid sistnämnda tidpunkt inträdde
emellertid en reaktion mot ordet Bibliothekswissenschaft, och när Hartwig och
Schulz 1884 startade sitt epokgörande Zentralblatt, blev detta ett organ för
Bibliothekswesen, ett mera neutralt begrepp, och icke för
Bibliothekswesen-schaft, som då ansågs väl mycket pretentiöst. Av samma skäl valde Arnim
Graesel 1890 ordet Bibliotheks lehre såsom signifikativ titelbenämning på den
handbok, som i sin andra upplaga ända in i våra dagar varit de tyska
biblioteksadepternas grundläggande handledning i bok- och biblioteksväsen.
Numera ligga förhållandena i Tyskland annorlunda till. Under de två sista
decennierna ha de tyska biblioteken undergått en genomgripande
organisatorisk utveckling. Den teoretiska biblioteksutbildningen har nära anknutits
till universiteten, varigenom biblioteksvetenskapen blivit en integrerande del
av »universitas literarum». Redan vid mitten av 1880-talet inrättades i
Göttingen en ordinarie professur i "Biblioihekshilfswissenschaft, vilken emellertid
1921 förlades till Berlin men efter några år indrogs. I andra tyska
universitetsstäder såsom Bonn, Halle, München, Leipzig, Frankfurt a. M.,
Hamburg m. fi. ha under årens lopp tillskapats »honorarprofessurer», åt vilkas
innehavare, vanligen cheferna för respektive universitetsbibliotek, anförtrotts
en biblioteksvetenskaplig undervisning. Sedan 1928 finnes också vid
universitetet i Berlin ett biblioteksvetenskapligt institut, dit den förberedande
teoretiska utbildningen för preussiska bibliotekstjänstemän är förlagd, och vilken
ombesörjes av universitetsprofessorer och bibliotekarier från Preussische
Staatsbibliothek. På dessa grunder har Milkau icke tvekat att återinföra
benämningen Bibliothekswissenschaft i titeln på sin handbok. Man kan dock
uppställa den frågan, varför han kallat sitt stora verk Handbuch der
Bibliothekswissenschaft och icke Handbuch der Buch- und Bibliothekswissen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
