Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 RECENSIONER
germanska kulturvärlden. Och nog hajar en svensk till, då Schneider som
exempel på bibliografier över akademiska avhandlingar, förutom alla de
förträffliga tyska förteckningarna, dessutom endast anför den mediocra franska
»Catalogue des thèses et écrits académiques»1, som började utkomma först
1885, men icke vår ståtliga serie från Lidén till Nelson. En dylik,
omfattande alla dissertationer från äldsta tid fram till 1910, kan nog icke något
annat land uppvisa.
Samuel E. Bring.
GEORG SCHNEIDER, Handbuch der Bibliographie. 4., gänzlich veränderte und
stark vermehrte Aufl. Leipzig: K. W. Hiersemann, 1930. IX, 674 s. 8°.
Bibliotekarien vid Preussiska statsbiblioteket i Berlin dr Georg
Schneiders år 1923 utgivna Handbuch der Bibliographie har haft att glädja sig åt
en — då det gäller ett arbete av denna art — exempellös framgång. Med
några års mellanrum ha ytterligare tvenne upplagor i oförändrad form måst
utgivas för att tillmötesgå publikens efterfrågan, och år 1930 utkom arbetet
i 4:e upplagan, denna gång i helt omarbetat och mycket tillökat skick. I
de tre första upplagorna upptogs nästan hälften av boken av en utförlig
teoretisk-historisk framställning av bibliografiens väsen, metoder, former och
system. I den fjärde upplagan är detta parti i huvudsak alldeles utelämnat;
denna upplagas tyngdpunkt ligger i den utomordentligt rikhaltiga översikten
över alla folks allmänna bibliografiska litteratur.
Trots vad författaren därom säger i sitt företal kan man ej annat än
beklaga, att den teoretiska delen med hänsyn därtill, att den bibliografiska
översikten ökats nästan till det dubbla omfånget, nu måst nära nog helt
utelämnas. Man förstår visserligen, att denna klyvning varit en bjudande
nödvändighet av editionstekniska skäl, men man vill samtidigt gärna önska
och hoppas, att författaren får tillfälle att utgiva den teoretiska delen i en
ny, omarbetad upplaga. Denna del är förvisso ingalunda antikverad, även
om man kan önska, att författaren vid denna omarbetning avstår från de
som motton å de särskilda kapitlen brukade Goethe-citaten, vilka irriterat
mången läsare och icke oväsentligt bidragit att förläna den ibland rätt
finspunna framställningen ett pretiöst utseende- Mången läsare, som gör sin
första bekantskap med Schneiders bok i 4:e upplagans form, torde icke tova
att skaffa sig tillfälle att i någon av de äldre upplagorna under Schneiders
ledning lära känna bibliografiens teoretiska grundvalar. Så tacknämligt det
kapitel »Theorie und Geschichte der Bibliographie» än är, vilket Schneider
sedermera skrivit i Milkau’s Handbuch der Bibliothekswissenschaft, Bd 1
(1931), s. 828-849, kan denna kortfattade översikt alls icke betraktas som
en tillräcklig ersättning för Schneiders tidigare utförliga framställning.
1 Ang. denna katalogs brist på exakthet och noggrannhet, se H. Stein, Un beau
métier qu’on n’apprend pas plus. Biblothèques et bibliothécaires (Le bibliographe moderne:
jan.-juni 1931, s. 7 ff.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
