- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XIX. 1932 /
81

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STRÄNGNÄS STIFTS KALENDARIUM
UNDER MEDELTIDEN

Av

TONI SCHMID, Stockholm

>*NNU FÖR OSS är en almanacka ett så gott som oundgängligt
hjälp-/ % medel i det dagliga livet. Av mycket större betydelse var
emeller-/ m tid almanackans medeltida föregångare, kalendariet. Ett
kalendarium var då som nu för det första till för att bestämma år och dag och de
kosmiska kropparnas rörelser. Men det var dessutom ett liturgiskt rättesnöre
på ett helt annat sätt än nu i protestantiska länder. De helgonnamn som
uppfördes voro i de flesta fall bestämmande för de liturgiska texterna. Ju
mera man närmar sig medeltidens slut, ju större blir helgonnamnens antal
och ju mera betydelsefullt deras inflytande på gudstjänsten.

Mycket mera kunde utläsas ur ett kalendarium. Det var på sätt och
vis en medicinsk rådgivare och en uppslagsbok för gynnsamma och
ogynnsamma dagar. Det stod däri angivet, när man borde åderlåta sig, när man
fick bege sig på resor, även de dagar, de så kallade dies Egyptiacae, då man
helst icke borde företaga någonting alls. Ett kalendarium var således
mångsidigt användbart.

I det följande skall behandlas ett kalendarium, som under medeltiden
gällde för ett bestämt, kyrkligt avgränsat område inom Sverige: Strängnäs
stift. Det skall emellertid här undersökas endast i liturgiskt avseende.
Föremål för undersökningen är med andra ord den längd av helgonfester, som
inskrivits för årets olika dagar. Festdagen betecknar i regel den dag, då
helgonet dött, skrinlagts eller kanoniserats.

Materialet är för Strängnäs stift icke uttömmande, men torde vara
tillräckligt för att få fram själva grundlinjerna.

Den första fråga man ställer är: vad utmärker Strängnäskalendariet?
För att konstatera detta har man att först vända sig till det fullt utbildade

6 — 32185. Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1932.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:13:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1932/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free