Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 TONI SCHMID
auktoriserade stiftskalendariet från medeltidens slut, bevarat i Missale
Streng-nense 1487 och i Breviarium Strengnense 1495, nr VII och VIII i
nedanstående tabell. Intresset gäller främst stiftets fester: de helgondagar som
i rang jämställas med årets stora högtider jul, påsk och pingst.
Bland dessa återfinnas stiftets skyddshelgon som vi känna till från
biskop Sigge Ulfssons instiftelsebrev1 för prebenda patronorum: Maria, Petrus
och Paulus (domkyrkans i Strängnäs patroni), samt Eskil och Botvid.
Samtliga Vårfrudagar äro totum duplex,2 även Visitatio Marie 2/i och Conceptio
Marie 8/i2, vilket icke är allmänt i Sverige.3 Samma rang uppvisa Petrus
och Paulus’ gemensamma dag 29/e, de båda Eskilsfesterna dies natalis n/6
och dies translationis 6/io, samt Botvidsdagen 28/7. Endast fyra allmänna
höga fester4 och två inhemska nå upp till samma festgrad. De senare äro
Sigfrids- och Eriksdagarna 15/2 och 18/ö, dock har Sigfrid först mycket sent
blivit totum duplex — i missalet är den ännu endast duplex — och denna
festgrad kan därför icke förutsättas i äldre källor.5 Detta är icke den enda
differens i fråga om dessa höga fester mellan missalet och breviariet. Även
oktaven vid Eskilsdagarna differerar. I missalet utsättes oktav till
translationsdagen, i det senare, breviariet, till dödsdagen. I äldre tid synes
således translationsdagen ha varit den egentliga huvudfesten. Vid Eskilsfesten
i juni bör förutom rangen även dagen observeras; endast i Strängnäs firas
biskopen vid slutet av medeltiden u/6, i de övriga svenska stiften 12/c.
Translationsdagen var av särdeles stor betydelse för Eskilskyrkan i Tuna, där
helgonets reliker förvarades och dit förmodligen just denna dag vallfärder
företogos. Denna kyrka ägdes av Johanniterklostret i Eskilstuna och ett
bevarat 1400-talskalendarium från detta kloster upptager också festoktav till
6/io.6 Den blev därigenom av betydelse för hela stiftet och vid datering »in
octava Eskilli» torde därför framför allt festen i oktober avses. Emellertid
hade translationsdagen icke samma aktualitet för Strängnäs domkyrka och
1 4 april 1451. Riksarkivet i Stockholm.
2 Kalendariets högsta festgrad, jfr tabellen.
3 Endast Åbo och Västerås ha med säkerhet haft högsta festgrad för båda festerna.
Skara anger ej festgrad vid visitâtio. I Linköping firas conceptio endast som duplex, i
Uppsala både visitatio och conceptio som duplex. Jfr de hos Grotefend (Zeitrechnung,
II: 1) tryckta svenska kalendarierna.
4 Nativitas Johannis bapt. 24/ß, Laurentii 10/s, Michaelis 29/g och Omnium sanctorum
1/n. — Vilken rang festum patronorum haft framgår ej av källorna.
5 Efter Erik benämnes ett kor i domkyrkan under biskop Kort Rogge; 1487 Sabbato
post Luciæ.
6 Johanniterorden ägde Eskilskyrkan sedan 1231; Dipl. suec. 839. Eskil var högt
dyrkad även i stiftsstaden, där biskop Andreas låtit bygga ett kapell till hans ära; A 28 i
Kungl. bibi. i Stockholm, den 28/o. För kalendariet jfr tabellen: IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
