Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÄNGNÄS STIFTS KALENDARIUM UNDER MEDELTIDEN________85
Man kan därför icke vänta sig att återfinna den väl avvägda och
relativt sparsamma helgonlängden, där allt bildar en ram kring stiftets patroni,
i äldre källor. Denna längd är resultatet av en lång utveckling. I äldre
källor saknas mycket som senare tillkommit, där finnes annat som senare
blivit utmönstrat. Oregelbundenheter finnas till exempel i kalendarier, vilka
utskrivits ur ett martyrologium eller på annat sätt tagit intryck från skilda
håll. Även i kalendarier med en ganska kort festrad kunna linjerna vara
nog så oklara.
En icke obetydlig faktor är Strängnäs stifts geografiska läge. Det
förklarar den nära frändskap, som råder mellan äldre Strängnäskalendarier och
sådana från Uppland och Västmanland. Stiften kring Mälaren synas ha
utgjort en större grupp. Det kan ofta vara svårt att draga stiftsgränsen inom
denna, när det är fråga om äldre liturgiskt material. I synnerhet gäller detta
för Uppsala och Strängnäs. Staden Stockholm, som tillhörde båda stiften,
utgjorde en förenande länk. — Ett exempel kan hämtas från Vallentuna
nära Stockholm. Den kända helgonlängden från Vallentuna kyrka pekar
med den genom röd färg utmärkta Eskilsfesten u/& mot Strängnäs, ehuru
Vallentuna ligger inom Uppsala stifts gränser. I ett 1300-talskalendarium,
som ingår i handskriften J 88 i Linköpings stiftsbibliotek, är samma
Eskilsdag ll/e det enda indicium som avgjort talar för Strängnäs stift. Eskils
namn är där utsatt med röd färg och på den för stiftet egendomliga dagen,
under det att aposteln Barnabas samma dag möter i svart. I övrigt är det
som är gemensamt här för mycket, det som skiljer för litet för att tillåta
en säker lokalisering. Förbindelserna framgå självfallet ej blott av
kalen-darierna utan även av det övriga liturgiska textmaterialet. En belysande
översikt över de svenska mässtexterna ge Gustav Lindbergs tabeller.
Emellertid uppvisa vissa av Strängnäskalendarierna en frändskap även
med andra än Mälarstiften. Denna består dock ej i kalendariernas hela
habitus eller konstitutiva element. Den utgöres i stället av visserligen
karakteristiska men dock enskildheter av olika slag, vartill skilda omständigheter
synas ha givit anledning. En sådan överensstämmelse med Linköpings stift
är till exempel translatio Dominici 24/ö och Annadagen i September.1
I nedanstående tabell gives under numren I—VI en bild av de äldre
medeltida kalendarierna från Strängnäs stift.
Det äldsta av dessa (I) från 1200-talet tillhör den grupp som ovan
påpekats: den större Mälargruppen, inom vilken det är svårt att draga stifts-
1 Den är efter allt att döma äldre i Linköping (Ordinarius 1384 m. fi.), men har där
bevarats endast 16/g (jfr dock commemorationes t. o. m. 16/s i Brev. Lincop. 1493).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
