Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÄNGNÄS STIFTS KALENDARIUM UNDER MEDELTIDEN_________87
Røntunum. En kanik Sigge vid Strängnäs domkyrka omtalas år 1354 den
8/ö och den h\i. Det säges, att han förut varit kyrkoherde i Nyköping och
nu är kanik. Samtidigt kallas han Sigge i Runtuna.1 Gods i Runtuna hörde
till en Magdalenaprebenda vid Strängnäs domkyrka.2 Denne Sigge kan väl
anses vara identisk med den som dog den 7/i2 enligt anteckningen. Han
har då dött efter 1354 och vi kunna därigenom någorlunda tidfästa
kalendariets terminus ante. Paleografiska skäl tala för trettonhundratalets förra
del. Stiftstillhörigheten avgöres genom Eskilsfesterna. Båda utmärkas med
guld, vilket är reserverat för stora högtider.3 Av något senare anteckningar
att döma, har translationsdagen varit huvudfesten, där föreskrives vigilfasta.
Samma hand har förlagt Barnabas till den 10/e. Kalendariet är vida rikare
än det förra. Av svenska helgon saknas Henrik, Helena och David, de båda
förstnämnda ha emellertid senare blivit tillagda. Med undantag av Olav
finnes varken Norge eller Danmark representerat. Ansgar har senare
tillfogats. Redan i grundtexten finner man Conceptio Marie, anmärkningsvärt
tidigt.4 Av intresse för urkundsdateringen kan Sigfridsdagen vara; den
avviker från vanligt svenskt bruk.5 Bland Strängnäsdata märkes Divisio
aposto-lorum 15/7. Margareta firas som redan på 1200-talet den 2O/7. Åt
ordenshelgon ägnas större uppmärksamhet än förr och redan nu framhävas
Bernhard och Frans av Assisi.6
Nästa kolumn i tabellen (III) återger ett rekonstruerat kalendarium ur
ett Strängnäsbreviarium.7 Breviariet utgör ett folioband och är skrivet på
pergament omkring 1380. Här upptages av svenska helgon även Henrik.
Helena från Skövde är senare tillagd; David saknas helt och hållet. Det
ligger i breviariets karaktär, att helgonlängden omfattar färre namn. De
engelska festdagarna äro eliminerade och från de för II säregna återfinnes t. ex.
Clara, Några lägre fester ha kommit till. Fortfarande saknar man Ansgar.
1 Riksarkivets pergamentsbrev 175, 181. — Att Sigge redan i breven sammanföres
med Runtuna, säges icke i Herdaminnet över Rone härad (K. AF SCHMITT, Anteckningar
om Rone härad, I, s. 219).
2 Liber eccl. Strengnensis. Riksarkivet. Kopieböcker från medeltiden 15.
3 Translatio Eskilli förekommer i en datering år 1298; DS 1252 (icke observerat i
Scandia, IV).
4 Frändskapen med den uppsaliensiska utvecklingen är här iögonenfallande. I Uppsala
kan Conceptio påvisas 1311.
5 Sigfrid står under fel datum 16/2, dagen förut är tom. Troligen beror det på
felskrivning, dock förekommer Sigfrid även annorstädes på senare datum.
6 Man fäster sig vid Lazarus 17/i2» År 1323 har lagmannen i Södermanland Lars
Ulfsson på Lazarusdagen utfärdat ett gåvobrev för Vårfruberga kloster. DS 2434.
7 Bestämt redan av A. Malin i NTBB, 1926, s. 145 ff. — Ur endast texten kan
festgraden utöver 9 lektier svårligen utläsas, varför endast denna upptages.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
