Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
__________STRÄNGNÄS STIFTS KALENDARIUM UNDER MEDELTIDEN 89
medeltiden.1 I varje fall torde bevisen för Strängnäs trots detta få anses
bindande.
Utvecklingen fram’träder i V i det hela avslutad, vilket icke hindrar,
att de tryckta kalendarierna dock förete vissa olikheter. Vid uppläggandet
av dessa, som ju skulle enhetliggöra stiftsliturgien på ett hittills ouppnått
sätt, företogos vissa utjämningar samt i somliga fall en skarpare precisering.
Om flera helgon uppfördes en och samma dag, framhävdes ett särskilt som
dagens helgon. I V ha Simplicius etc. 2% ännu 3 lektier bredvid Olav som
har duplexrang men i VII och VIII får Simplicius endast en memoria.
Festrangen, som redan förut visat en sjunkande tendens som t. ex. helgonens
Agapitus 18/8 och Magnus 19/b, sänkes ytterligare. Anteciperade fester som
Remigius’ ljio resp. 24/o utmärkas i VII och VIII. Nya fester som
patronorum (juli) och Sabine 29/s ha tillkommit.
De 1487 och 1495 tryckta kalendarierna (VII och VIII) uppvisa
emeller-även sinsemellan olikheter. Och man kan knappast förutsätta, att de
ändringar som VIII har måhända endast skulle vara rättelser av förbiseenden
i VII. Icke i ett enda av kalendarierna II, III, IV, ej heller i VI eller ens
VII förekommer Ansgar annat än som rent tillägg, och Sigfridsdagens höga
rang synes ha tillkommit efter 1487 (VII). Utvecklingen pågick fortfarande,
ehuru ett standardkalendarium kodifierats.
Utvecklingens resultat vid slutet av medeltiden har redan framhållits.2
Ännu återstår emellertid en redogörelse för de sena medeltidskalendarier
som i tabellen äro upptagna under IX—XII. De ha placerats på andra sidan
om det streck som markerar det slutliga resultatet av det sekulära
Strängnäskalendariets utveckling. De representera linjer, vilka gått vid sidan om
den, som lett fram till detta slutresultat, för vars slutliga kodifiering i
huvudsak biskopen och domkapitlet äro ansvariga. Alla bära de en mer eller
mindre stark strängnensisk prägel. Men där finnas dessutom inslag från
annat håll, i ett fall (IX) utgöra Strängnäsfesterna blott ett inslag i ett
ordenskalendariums fasta ram.
1 Bot[vids’kyrkan utgjorde ett av de äldsta prebendena vid Strängnäs domkyrka,
alltsedan år 1283 (DS 759).
2 Martyrologiet (VI) är ursprungligen ett dominikanermartyrologium. Dominicus och
Petrus av Verona behandlas främst i texten och med stor utförlighet på sina festdagar 5/s
och 29/4. Martyrologiet har dock så gott som säkert skrivits i Norden, då Olav 29/7 införts
av uppläggaren som enda nordiskt helgon. Det har senare använts vid domkyrkan i
Strängnäs. Där har man tydligen sänkt festgraden för Dominicus- och Petrusdagarna 5/s och 29/é ;
den står på båda ställena på rasur. I tabellen ha endast medtagits de anteckningar som
gjorts i Strängnäs och som synts vara av intresse för jämförelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
