Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE LITURGISKA BIDRAG 119
sistnämnda kommer här icke i fråga.1 Inom Sverige är Sunniva närmast
knuten till Skara stift. I den auktoriserade eller domkyrkans helgonlängd
möter hon ganska sent — endast Olav har där sedan gammalt sin givna
plats. Men på andra ställen inom stiftet synas norska och i Norge dyrkade
engelska helgon ha blivit uppskattade redan i betydligt äldre tid.2
Utanför detta stift hör man i Sverige icke mycket om henne. Fastän Uppsala
domkyrka ägde en relik av Sancti in Selio3, vet ärkestiftets liturgi intet
om dem.
De tre helgonen och deras inbördes ordningsföljd peka således närmast
mot Skara stift. I detta sydsvenska stift är ej heller frånvaron av
helgonkonungen Erik påfallande.4 Men om mera än sannolikhet kan det icke vara
tal om.
I samband med denna norskt påverkade cistercienserlitania kommer
man ihåg, att ett annat norskt helgon, Tyrgillus, var känt i Riseberga
Cistercienserkloster i Närke. Cistercienserklostrens förkärlek för norska
helgon är säkerligen blott utslaget av andra förbindelser mellan klostren i
Sverige och Norge. Redan tidigt nämnes en norsk cisterciensermunk i Nydala.5
IV.
Nya bidrag till Västeråsliturgien,
Det är frågan om Graduale Suecicum — Graduale Arosiense, som gjort
Västeråsliturgien aktuell. Denna fråga har i föregående nummer av denna
tidskrift belysts genom nytt material. Det har gjorts ett försök att
sammanfatta och karakterisera de svenska liturgiska handskrifter, vilka kunna anses
härröra från Västerås stift.
Denna grupp kan numera ökas. Ytterligare fragment av
Västeråshandskrifter ha kommit fram. Särskild uppmärksamhet bland dem påkalla 16
pergamentsblad i folioformat (ca. 34 72X27 resp. ca. 25X20), vilka nu
utgöra omslag kring räkenskaper för Dalarna i Kammararkivet i Stockholm.6
1 I Finland funnos inga Cistercienserkloster.
2 Ett bevarat kalendariefragment från tiden omkr. 1300 torde bevisa detta förhållande.
Det utgör nu ett omslag kring en Värmlandsräkenskap i Kammararkivet (Värml. 1572: 2,
Årl. ränta).
3 DS 3839.
4 Erik den heliges fest hade ej ens i det sekundära Skarakalendariet högsta festgrad.
5 DS 70 (Petrus Norvegensis).
6 Dalarna 1609:3 Räk; 1610:1 Hjonelagslängd, Årlig ränta och Avkortning; 1610:4
Räkenskap; 1610:5 Kristoffer Lauterbachs räk; 1611:14 Räkenskap 1611:17 Årlig ränta.
Varje omslag utgöres av 2 blad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
