Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BENZO ALBENSIS OCH JOHANNES TRITHEMIUS 15
snabbare än han kunnat vänta. Redan några år innan första tornen av
Muratoris Scriptores-samling trycktes, hade en handskrift innehållande just
Benzos arbete fallit i händerna på en man, som var sitt lands främste
bibliotekarie och som hade alla förutsättningar för att förstå dess värde — Erik
Benzelius i Uppsala. Denne inköpte nämligen år 1717 för
universitetsbiblioteket i Uppsala å Elias Brenners bokauktion i Stockholm för 18 dlr 20 öre1
en handskrift, som i den tryckta auktionskatalogen2 (s. 11 f.) är betecknad:
20. Ep. Benzonis Historia imperat. Henr. inser, på pergament några tymtb*
rabe åfrr gammal
Hur Benzelius bedömde handskriften, framgår bäst av de ord, varmed
han beskriver den i den av honom tyvärr endast påbörjade handskrivna
handskriftskatalogen: »Codex rarissimus, et cujus huc usque ne qvidem
men-tionem invenies in instruetissimarum bibliothecarum indicibus, vel
Histori-corum monumentis. Albensem se fuisse episcopum scribit Benzo, et
stre-nuum vindicem famæ ac nominis Henrici Imperat. puta III (vulgo IV) ostendit.
Styli qvidem vel nulla, vel exigua gratia, rerum tamen ubertas eximia. Non
desunt argumenta qvæ svadent auctoris i^.ÖYpayov esse. Certe illius est seculi,
et Itala manus.»
Benzelius ruvade icke svartsjukt över den nyfunna rariteten. Enligt
egenhändig anteckning3 i katalogen utlånade han handskriften i mars 1721
till den då i Uppsala sig uppehållande tyske historikern och juristen Johann
Heinrich Heubel,4 som avskrev texten och lovade att publicera den. Heu-
uppsats Benzo d’Alessandria e i cronisti milanesi del secolo XIV; i: Bulletino delV IstUuto
storico Italiano, N? 7 (1889), s. 97—137; i samma tidskrift, N? 9 (1890), s. 15—36 utgav
Ferrai sedermera efter två milanesiska handskrifter ett utdrag ur Bentius Alexandrinus’
Chronicon.
1 UUB:s arkiv, E 5, s. 89. Handskriften bär nu signum C 88.
2 Catalogns librorum beati assessoris Eliæ Brenner i [1717] (ex. i UUB handskr. X 212).
8 Benzelius har antecknat: »Viro cl. [tomrum lämnat för förnamnet] Heubelio mutuum
dedi mense Martio 1721, qvi et ilium descripsit et editurum promisit».
4 Den korta artikeln om J. H. Heubel av H. Schröder, Lexikon der hamburgischen
Schriftsteller bis zur Gegenwart, Bd 3 (Hamburg 1857), s. 241 f. känner varken
födelse-eller dödsår. Efter studier i Wittenberg kom Heubel i det Holstein-Gottorpska hovets tjänst,
vistades sedan några år på resor i utlandet och var därunder i Sverige 1721. Efter
återkomsten till Tyskland blev han 1723 juris professor i Kiel; denna befattning måste han på
grund av uppkomna misshälligheter snart nog lämna. De senare åren tillbragte han i
Hamburg, som även tidigare hade varit hans vistelseort. Då han var i det Holstein-Gottorpska
hovets tjänst, verkade han som lärare för hertig Adolf Fredrik, sedermera konung av Sverige.
För eftervärlden är Heubel mest bekant genom sin i Hamburg 1746—1751 i tre delar
utgivna översättning av Jöran Nordbergs Karl XII:s historia. Sedan han lämnat Uppsala,
skrev han från Stockholm den 26 april och 12 juni 1721 till Benzelius två i dennes
brevväxling (i Linköpings stiftsbibliotek) bevarade brev, vilka i likhet med det på samma ställe
som bilaga till ett brev från J. C. Wolf till Benzelius av den 25 febr. 1733 bevarade brevet
från honom till "Wolf vittna om hans känslor av tacksamhet gent emot Benzelius, I univer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
