Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
AXEL NELSON
på ett ställe (i Breviarium Annalium Francorum. Ed, Paris., fol. 111)
förklarat, att han i två stora volymer skrivit Hirsauklostrets krönika; med
anledning härav beklagar Freher den eventualiteten, att den senare delen av
krönikan kan ha gått förlorad. Av det sagda inses, att såväl Guilielmus
Radensis som Freher utgivit Johannes Trithemius första bearbetning av
Hirsaukrönikan, vilken sträckte sig t. o. m. år 1370.
Det dröjde emellertid icke länge, förrän Freher erhöll visshet öm att
Johannes Trithemius’ fullständiga bearbetning ännu fanns bevarad, och
redan följande år (1602) kunde han i tryck utgiva de utdrag ur den, som
handla om den pfalziske kurfursten Fredrik Ls (1425—1476) liv och
bragder.1 I sina anmärkningar till denna den dåvarande pfalziske kurfusten
Fredrik III tillägnade skrift säger Freher2, att Johannes Trithemius
behandlat denne frejdade kurfurstes bragder i Sponheimklostrets krönika (av
Freher utgiven i Opera historica, P. 2, s. 236 — 435), och tillägger: »postea
tamen etiam copiosius & accuratius, in repetita elaboratione Annalium
Hirsau-giensium, quos anno MDXIIIIi in Abbatia sua Herbipolitana de nouo recoxit,
& in tantum amplificauit, vt duobus prægrandibus voluminibus descripti,
quadruplum primæ editionis, quam solam hactenus vulgatam habemus,
con-ficiant. Inde nos ista excerpsimus, cum beneficio Illustrissimi principis
Du-cis Iohannis Palatini Rheni, eos libros precariö teneremus: ne forte Lector
putet, peculiarem fuisse ä Trithemio libellum Friderico tributum». Den av
Johannes Trithemius i Wurzburg utarbetade, fullständiga redaktionen av
Hirsauklostrets krönika, ur vilken Freher excerperat de partier, som
behandlade kurfursten Fredrik I, hade han lånat av pfalzgreve Johan. Denne
pfalzgreve Johan var pfalzgreve Johan av Zweibrucken, far till pfalzgreve
Johan Casimir, som var gift med prinsessan Katharina av Sverige, konung
till Heidelbergbibliotekarien F. P. "Wundt i slutet av 1700 talet lämnat meddelande fanns i
München »ein Exemplar der Chronik des Abtes Tritheim, von dem Verfässer eigenhändig
geschrieben, welches bis zum J. 1622 in Heidelberg gewesen». Wilcken anför detta
meddelande som stöd för ett osäkert antagande, att kurfurst Maximilian låtit undantaga och till
München föra en del av Heidelberghandskrifterna. Han lämnar saken oavgjord och uttalar
en stilla undran över kurfurstens besynnerliga urval: »Warum nahm aber Maximilian die
deutschen Handschriften, deren viele unmittelbar das Pfälzische Haus betreffen, nicht Heber
an sich, als das oben erwähnte Autographum des Abtes Tritheim? Vielleicht aus Hass und
Widerwillen gegen die ketzerischen Stammvettern.» Hela resonemanget vilar på en
förväxling av originalhandskrifterna till Hirsaukrönikans båda olika redaktioner. Första
redaktionen, som enligt Freher en gång var i Heidelberg, finnes fortfarande i Rom, medan andra
redaktionen — vars historia längre fram skall behandlas — verkligen finnes i München.
1 Res gestce Friderici Palatini electoris, eius nominis primi, victoriosi vulgo dicti.
Iohanne Trithemio abbate scriptore. Notis et additionibus varijs illustr ata .. . Omnia nunc
primum edita. [Under förordet: Marq. Freherus.] (Heidelbergae 1602).
2 I noten till Pag. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
