Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE LITURGISKA BIDRAG
35
håller delar av legenden och i samband med denna Växjö stifts
biskopslängd och har tillkommit på 1400-talet.1
Brottstycket tillåter ett omdöme om såväl den legend version, som
begagnats, som om de övriga delarna. Det representerar den äldsta kända
typen. Ännu är icke ett rimofficium genomfört. I legenden talas icke om
någon rex Gothorum — den politiska motsatsen är icke antydd. I samband
med detta äldsta officium äro mässböner och en sekvens inskrivna.
Sekvensen är den som i likhet med det äldsta officiet (detta visserligen med
variationer) oftast förekommer i den svenska medeltidsliturgien: Clara laude
turma plaude. Den har av en specialforskare på området2 förklarats som
särdeles ålderdomlig.
Detta brottstycke utgör för närvarande den äldsta uppteckningen av
Sigfridsofficiets standardredaktion i sin helhet. Det betecknar utgångspunkten
för den enhetliga Sigfrids dyrkan. Av betydelse äro särskilt två
omständigheter. Uppteckningen har gjorts i Södermanland,3 i Uppsverige, icke i
Sydsverige. Och officiet frånsett legenden uppvisar alldeles samma typ som
det Botvidsofficium, vilket är infört i samma breviariefragment från
Toresund i Södermanland.
En helt annan typ uppvisar 1400-talsfragmentet. Vi ha här att göra
med den legend version, som man använt i Uppsala. Den är en senare
ombildning, med tillägg, med ändrat händelseförlopp och med en politisk
tillspetsning. Den förekommer tidigast i Cod. C 292 i universitetsbiblioteket
i Uppsala. Med denna Codex har vårt fragment även ett annat särmärke
gemensamt. Båda upptaga blott legenden (ej antifoner ete). Båda uppvisa
exakt samma version. I båda avslutas denna polemiska Uppsalaversion
med en längd över biskoparna i Växjö. Denna längd är likaledes densamma.4
Asker (Azerus) nämnes som den siste biskopen.
Man frågar sig ovillkorligen, om allt detta skall vara tillfälliga
överensstämmelser. Indicierna peka mot alldeles bestämda slutsatser, som man
kan draga. Man kommer ihåg Askers ställning och inställning, de politiska
förhållandena. I annat sammanhang skall visas, att dessa båda
uppteckningar äro länkar i en kedja, och att med deras hjälp Sigfridsofficiets
betydelse för Sveriges hagiografi och historia blir fullt tydlig.
1 Omslag kring landskapshandlingen Östergötland 1579 nr 14 Årlig ränta.
2 C.-A. Moberg. Dock måste jag reservera mig gentemot hans åsikt, enligt vilken
den redan på 1000-talet skulle ha författats av en engelsk andlig.
3 I Strängnäs förekommer Sigfridsdagen år 1292 i en datering; Dipl. suec, 1061.
4 Den är svårt skadad å fragmentet, men kan dock rekonstrueras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
