Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE LITURGISKA BIDRAG
41
Skara och C 463 ha samma lektier, med undantag av relationen om
relikens ankomst och förvaring. Dessa lektier, som i övrigt äro av
prediko-artad karaktär, ha hittills endast påträffats i samband med annalnotisen.1
Jämför man de båda officierna, så ger C 463 samma intryck som
handskriften i sin helhet: en samling av olika beståndsdelar, de flesta hämtade
från annat håll.2 Den från Skara härstammande historian är, ehuru långt ifrån
originell i egentlig mening, helgjuten, väl avvägd, harmonisk. Detta talar
för, att även lektierna i Skara stå i sitt rätta sammanhang på sin
ursprungliga plats, och att man lånat dem — som så mycket annat — för spina
corone i Stockholm.
Skaralektierna med sin annalistiska uppteckning ha även eljest
införlivats med ett annat officium. De påträffas till exempel i C 526 i Uppsala
universitetsbibliotek, en franciskanerkodex, som 1489 av Kanutus Johannis
skänkts till konventet i Stockholm.
Mässofficiet från Skara är icke bevarat. Man har tillskrivit Brynolf
en sekvens för törnekronans festdag, sekvensen Diadema salutare. Det finns
emellertid mycket som talar emot honom som författare.3
Antagandet ligger ju nära, att i stället sekvensen Synagoga preparauit,
och då väl även Alleluiaversen4 härröra från honom. Men det är endast
en hypotes.
1 Vanligen användes lektier med början: Non miretur orthodoxorum. Jfr även
Le-genda aurea, ed. Graesse (1846), s. 955.
2 Festdagen, den 4 maj, säges i C 463 visserligen vara den dag, då tornet
mottagits,-men dagen är vanlig i Danmark och i Tyskland, vilket gör uppgiften misstänkt.
3 Anal. hymn., 54, s. 258. Sekvensen är ganska spridd (Brynolfs officium i övrigt
icke alls). Som utg. anmärker, ansluter den sig i text och melodi till Dominikussekvenseri
In celesti ierarchia. Moberg sätter i Über die schwedischen Sequenzen, s. 65 Brynolf
med frågetecken som författare. Jfr även Schück i Samlaren, 1918, s. 41.
4 Den i Sverige vanliga versen möter även som marginalanteckning i ett missale, som
tillhört Birgittahuset i Rom (Cod. Vat. lat. 5724, p Ll, fot. i Kungl. bibl. i Stockh.). I texten
sammastädes ingår en annan:
Dulcis spina dulcis Christi
dulcem pungens uerticem,
que sola fuisti dignum
coronare regem celorum et dominum.
Förebilden är uppenbar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
