Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 57
en del av en sida avbildas. Både katalogens och de fotografiska kopiornas
begagnande skulle underlättas av en färgskala, i vilken de använda
beteckningarna illustreras med ett färgprov. — Om icke något tryckfel föreligger,
kan t. ex. den färg av initialer i missale 9, som anmälaren haft tillfälle att
se (hand nr 1), som betecknas »brun», kallas »lila». Önskvärt vore även
en närmare förklaring av de fall, då olika händer eller blad med olika
format sammanförts till en handskrift (exempelvis det nyss nämnda missale
nr 9). Alla dessa önskemål gälla för hela katalogarbetet och kunde — i
fall de anses vara värda beaktande — lätt uppfyllas i ett tillägg till någon
av de förestående delarna.
Ett svårlöst spörsmål, som likaledes berör hela katalogarbetet, är
omslagens proveniens. Som noggranna jämförelser givit vid handen, måste
de allmänna riktlinjer, som Haapanen uppställt i sin inledning till första
delen av katalogen, s. XXI ff., och efter vilka även katalogen över
bre-viarierna är inrättad, troligen fattas ändå försiktigare, och man gör väl
tillsvidare bäst i att endast hålla sig till det liturgiska innehållet och till
eventuella medeltida anteckningar. Icke ens detta är ju ett absolut
osvikligt bevis för den omedelbara proveniensen. Svenska manuskript kunna
redan under medeltiden ha kommit till Finland och använts därstädes till
bindning, liksom vi ej veta, när de finska dylika, som återfunnits kring
svenska handlingar, lämnat sitt ursprungsland. Även om smärre ändringar
och tillägg skulle visa sig vara behövliga, så är dock detta endast naturligt
vid ett föregångsarbete av detta omfång och på ett så svårbearbetat
område. Forskaren i Sverige har all anledning att tacka dr Haapanen och
hoppas på en snart utkommande fortsättning.
Med hänsyn till innehållet erbjuda breviariefragmenten mycket av
intresse. Man fäster sig bland annat vid det lilla påskspelet i breviarium nr
33. I Kammararkivet ha hittills framkommit två sådana av äldre typ, båda
i antifonarier. En liten del av ett tredje förvaras nu i Strängnäs.1 De tre
Mariornas besök och frågor vid Jesu grav ha även i Sverige under
medeltiden blivit dramatiskt framställda. De ingå i Ordinarius Lincopensis från
1384 samt i en senare, C 428 i Uppsala universitetsbibliotek.2 Motsvarande
en Ordinarius’ uppgift finnas här dock endast rubrikerna och textens
begynnelseord, ingen notation. För att underlätta jämförelser av fragmenten
återgivas ifrågavarande ställen:
Ad sepulchrum:
Quis reuoluet nobis lapidem ab hostio monumenti? Alleluya. Alleluya.
Intro sepulchrum:
Quem queritis in sepulchro, o christicole?
Extra stantes:
Ihesutn nazarenum crucifixum, o celicole.
1 För utvecklingen av påskspelet jfr t. ex. E. K. Chambers, The mediæval Stage,
II, 1903, s. 9 ff.
2 Texten har (endast efter C 428) återgivits av A. Kjellén i Samlaren, 1926, s. 1 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
