Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En okänd psalmboksserie från Johan III:s tid. Av Olav D. Schalin - 1. Psalmboken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att ingå i tilläggshäftet tillsammans med en hel del psalmer av Laurentius
Petri Gothus ur 1572 års upplaga, vilka även voro misshagliga för det
antipapistiska partiet.
Någon författare till dessa psalmöversättningar känner man icke till.
Ärkebiskop Laurentius Petri Gothus avled redan 1579. Då det uttryckligen
säges, att de äro »nystelte», så har man skäl att lämna honom ur räkningen
härvid. Då emellertid de båda ärkebiskoparna Laurentius Petri Nericius och
Laurentius Petri Gothus på sin tid försett psalmboksupplagorna med bidrag
av sina pennor, går tanken till den man, som 1589 innehade
ärkebiskopsstolen, nämligen Andreas Laurentii Björnram (ärkebiskop 1583—91). Han
var visserligen Johan III:s handgångne man, men en dugande person, varför
man har allt skäl att antaga, att han haft sin hand med i upplagorna 1586
och 1589.
En man med intresse för översättande av de gamla latinska hymnerna
känna vi från denna tid med säkerhet: Laurentius Jonae Gestritius, men
Beckman säger uttryckligen [1] om översättaren av den ovannämnda »Beata
nobis gaudia»: »icke Laurentius Jonae». Detta torde kunna tillämpas även
på översättaren av de övriga, vilka som konstskapelser äro av ringa värde.
Angående den nämnda psalmparafrasen uppgiver Beckman: »Laurentius
Jonae», men har bifogat frågetecken.
Dessutom ingår i 1589 års psalmbok för första gången en måltidspsalm:
»SIungom nu aff hiertans grund» och en bröllopspsalm: »TRidie daghen ett
Bröllop stodh». Båda äro översättningar av tyska original, men den svenske
författaren är icke känd. Då dessa tvänne äro insatta på annan plats än
de övriga fem nya med deras stora rubrik, kunde man tänka sig, att de
redan ingått i en förlorad upplaga mellan 1586 och 1589. Att en sådan av
år 1587 existerat tror sig bl. a. Beckman hava hört, ehuru han betvivlar
uppgiften. Det bevarade evangélieboksfragmentet av samma tid pekar ock
i denna riktning. Även dessa tvänne psalmer flyttades 1601 till bihanget.
Den typografiska utstyrseln med träsnitt m. m. är i huvudsak densamma
i alla de tre psalmboksupplagor, som åren 1586, 1589 och 1594 utgingo från
Gutterwitz’ tryckeri. Följande avvikelser hava observerats: På bl. LXVIII i
1589 års edition är det ena träsnittet nytt; i 1594 års upplaga återfinnas
båda men omkastade. På bl. XLIVb har i 1589 års psalmbok använts samma
initial I som i 1586 års; i 1594 års är den utbytt mot en annan. Likadant
är förhållandet med initalen S på bl. CXXXVIII.
Psalmboksupplagorna 1589—94 hava ägt stor betydelse också för Åbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
