Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2a___________ JO^ WIESELGREN
Johan avsatte biskopen i Linköping Martinus Gestritius, vilken (fol. 29V)
skrivit sitt namn och ett tänkespråk, dock utan att vidfoga datum. En
annan svensk lärd av betydenhet, som återfinnes i stamboken, är professorn
och domprosten i Uppsala Jacobus Erici, »korvtågets» bekante ledare (foL
18V —19r). Han inskrevs vid Wittenbergs universitet 1581 och har därvid
helt naturligt många gånger sammanträffat med Petrus Petri. Vid hans namn
är också målat ett vapen, visande en sköld med en svan med sträckt hals
i blått fält, belagt med två femuddiga stjärnor i guld. Vapnets heraldiskt
otillfredsställande form förefaller emellertid tyda på att vi ha framför oss
ett fantasivapen. Fol. 209v—210r finnes en annan anteckning av Jacobus
Ericis hand, daterad Greifswald d. 25 jan. 1581. Den orolige och
våldsamme Ericus Olai Schepperus skriver sitt namn i stamboken den 19 okt.
1582 i Stockholm (fol. 182V). Det var före brytningen med konung Johan,
då Schepperus ännu var i nåd och tjänstgjorde som konungens
hovpredikant. Några månader efteråt har Petrus Helsingus sammanträffat med en
annan teolog av betydenhet, nämligen rector scholæ i Gävle magister Ericus
Erici, vilken kort därefter utnämndes till innehavare av den sedan många
år vakanta biskopsstolen i Åbo. Med en latinsk strof, som prisar arbetets
ära, hyllar han sin vän, »vir ornatissimus, eruditione et virtute præstans
M. Petrus Petri Helsingus» (fol. 196V). Den »Olaus pastor Geualiensis»,
vars namnteckning återfinnes fol. 198V, är efter all sannolikhet identisk med
Olaus Stephani Bellinus, som från att en tid ha befrämjat liturgien senare
blev dess hätskaste motståndare. Han slutade sina dagar som biskop i
Västerås. Förmodligen kunna vi våga identifiera upphovsmannen till
anteckningen fol. 242V—243r, Petrus Johannis Gothus (Lübeck d. 16 juli 1582>
med den bekante boktryckaren och förläggaren, som sedan 1568 varit
bosatt i Rostock. Intressant är den vidlyftiga anteckning (fol. 222V—223r),
som härrör från Uppsalaprofessorn Henricus Nicolai Gadolenus, också en
av dem som för sitt motstånd mot liturgien fingo lida förföljelse och
mist-ning av förmåner. Anteckningen, som är nedskriven den 12 oktober 1582,
visar oss dels att Gadolenus räknade Petrus Petri som sin släkting
(»agnatus»), dels att denne kort förut återvänt från sin tyska studieresa. Själv
skriver sig Gadolenus »Upsalia Belingam pulsus», därmed antydande att
han avlägsnats från sin professur och i stället förflyttats till Bälinge pastorat
i Södermanland. Jämte Henricus Gadolenus finner man också hans bror
Sveno (fol. 5r), student och magister i Greifswald sedermera skolmästare i
Nyköping och död 1587 som rektor vid katedralskolan i Skara. Med denne
synes Petrus Petri ha varit förbunden genom en synnerligen nära vänskap,,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
