Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 SAMUEL E. BRING
Genom Strinnholms förnyade försök på boktryckarbanan hade han
ådragit sig stora skulder, bl, a. till Karl Anton Ortman, som vid denna
iid var bokhållare hos firman Jakob "Westin & Son, som drevo stora
garverier på Kungsholmen.1 Ortman »låg över» Strinnholm för att få
betalt men med klent resultat. Fordringsägaren föreslog då sin gäldenär att
skriva en biografi över Magnus Stenbock, varvid författarhonoraret skulle
avräknas på skuldsumman. Strinnholm följde uppslaget, och snart nog hade
han sitt manuskript färdigt, som han gav titeln »Kongliga rådet och
fältmarskalken grefve Magnus Stenbocks bedrifter och öden». Ur
innehållssynpunkt kan detta hans arbete närmast betraktas som en skickligt gjord
popularisering av Samuel Loenboms under åren 1757—65 utkomna stora verk.2
För sin omarbetning har Strinnholm icke haft tillgång till något nytt
urkundsmaterial eller utnyttjat andra handlingar än dem, som Loenbom i
riklig mängd meddelar in extenso eller i utdrag. Själv betecknar Strinnholm
i förordet sitt arbete som »blott en kortare sammanfattning eller utdrag ur
Lönboms, som nu mer så till sägandes blifvit en bibliotheksbok och
dessutom genom sin vidlyftighet med bilaggda handlingar torde benägnare
omfattas af historieforskaren än af det läsande publikum». Allmänheten på
den tiden *" torde också ha tilltalats av Strinnholms lätt flytande stil, hans
underhållande berättartalang och hans förmåga att levandegöra händelser
och scener från en gången tid.
När Strinnholm hade sitt manuskript färdigt, erbjöd sig hans gamle
vän och kompanjon Hæggstrom att köpa det mot kontant betalning.
Strinnholm, som svårt ansattes av den »vanliga författarsjukan, den nemligen att
1 I Lorenzo Hammarskölds brev till biblioteksamanuensen Johan Henrik Schröder i
Uppsala den 18 febr. 1822 (G 263 q. Upps. univ.-bibl.), ur vilket de flesta av de följande
uppgifterna äro hämtade, nämnes icke långivaren vid namn. H. talar blott om »en
bokhållare å "Westins contoir på Kungsholmen». Med »Westins» torde näppeligen någon annan
kunna åsyftas än en medlem av den välbekanta garvarsläkten Westin. Enligt
mantalslängden för Kungsholmen 1820 (Stockholms stadsarkiv) voro då boende i denna stadsdel
icke mindre än sex garvare Westin. Av dessa var det dock, enligt samma källa, endast
två, som idkade någon rörelse, nämligen kapten Jakob Westin (f. 1758) och hans son Johan
Westin (f. 1784), vilka tillsammans under firmanamnet Jakob Westin & Son drevo garverier
i kvarteret Bryggaren nr 3 och 4 vid Hantverkaregatan. Enligt Lundequist, Stockholms
stads historia, D. 3 (1829), s. 110, voro i slutet av 1820-talet fyra garverier, tillhöriga
Westi-nare, i verksamhet, men det framgår också av Lundequists framställning, att
garverihante-ringen vid denna tid genomgick en svårartad kris. Mantalslängdens uppgift torde i varje
fall förtjäna starkt vitsord. Voro 1820 inga andra Westinska garverier i verksamhet än de
ovannämnda, är ju identifikationen av Hammarskölds bokhållare med Karl Anton Ortman
ganska säker. Men möjligheten föreligger också, att Jakob Westin & Son kan ha haft en
annan bokhållare, som lånat Strinnholm penningar.
2 Loenbom, Kongl, rådets och fält-marskalkens, herr grefwe Stenbocks lefwerne.
D. 1-4. Stockh. 1757-65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
