Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden - Ur tidskrifter m. m. - Helsingfors. Universitetsbiblioteket 1933/34. Av L. Tudeer - Nytt norsk bibliotekstidsskrift. Av Wilhelm Munthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
97
m. m. De här gjorda meddelandena utgöra
värdefulla komplement till A. Hedbergs framställning om
Markus Sigfridsson i »Bokbindare-bokförare i Sverige
1500—1630» (1914).
Polsk översättn ingslitteratur.
En utställning av den polska boken i utlandet,
d. v. s. i översättning till främmande språk (27 språk
fördelade på 30 länder), var anordnad i Warszawa
under nov.—dec. 1933. En kommitté under presidium
av fru Jadwiga Beckowa med herrar A. Guttry och
J. Muszkowski som redaktörer av katalogen (Le livre
polonais à l’étranger 1900—1933. Warszawa 1933.
XXVI, 279 s. 8°) hade tagit initiativet till den
intressanta utställningen. Bland medverkande märkes även
Svensk-polska föreningen i Stockholm. Sverige
figurerar här — egendomligt nog i ett av företalen fört
till »les pays baltes» — med icke mindre än 61
översättningar, vilket torde bero på, att Polen ju räknar
två Nobelpristagare bland sina författare, H.
Sienkiewicz och W. S. Reymont. Av dessa är den
förstnämnde talrikast representerad (med 21 nummer),
under det att blott två av de tre arbeten av
Reymont, som översatts till svenska, anföras. Danmark
(med hänvisning till Norge) bar 12 översättningar
och Norge (med hänvisning till Danmark) har 11
nummer. För Finland anföras endast de finskspråkiga
översättningarna med 24 nummer. Här liksom fallet
är med de övriga nordiska länderna är Sienkiewicz
den flitigast översatte författaren.
Finland.
Helsingfors. Universitetsbiblioteket.
Ur redogörelsen för Heisingsfors
Universitetsbiblioteks verksamhet 1932—33 framgår, att bibliotekets
utlåning steg till 20,603 arbeten i 25,500 volymer (mot
19,637 arbeten i 24,455 volymer under föregående år)
samt att till läsesalarna utlämnades till begagnande
61,826 arbeten i 92,329 volymer (mot 61,824 arbeten i
88,512 volymer föregående år). Till andra bibliotek
inom landet utlånades ca. 900 volymer och till
utlandet ca. 80 volymer, de flesta från bibliotekets ryska
avdelning, som anlitats av institutioner i Estland,
Norge, Polen, Sverige, Tjeckoslovakiet, Tyskland
och Jugoslavien. Till begagnande i bibliotekets
läsesal inlånades från utlandet 96 arbeten i 105 volymer,
huvudsakligen från bibliotek i Sverige och Estland.
Antalet antecknade besök i läsesalarna steg till 36,508.
I huvudläsesalen gjordes under året (med undantag
av sommarmånaderna) sammanlagt 19,026
bokbeställningar; av dessa kunde 3,616 beställningar icke
effektueras.
Bibliotekets statsanslag voro under
redogörelseåret reducerade till 710,000 Fmk för inköp och
inbindning, 15,000 Fmk för tryckning och 25,000 Fmk
för de vetenskapliga bibliotekens accessionskatalogs
redigering. På grund av medlens knapphet ha
nyanskaffningarna inskränkts till det minsta möjliga,
och även ett antal tidskrifter har icke vidare kunnat
hållas. Samlingarnas tillväxt utgjorde 1932 ca. 10,800
tryckalster på den inhemska, ca. 4,300 volymer på
den utländska avdelningen jämte ca. 9,800 akademiska
avhandlingar och liknande bytestryck samt ca. 1.600
arbeten på den ryska avdelningen.
Av bibliotekets skriftserie utkom under året vol.
XII: 3 (A. Hul t in, Katalog över Helsingfors
Universitetsbiblioteks samlingar av Skillingtryck. III) samt
XVI (T. Haapanen, Verzeichnis der mittelalterlichen
Handschriftenfragmente. III). Arbetet på de
vetenskapliga bibliotekens accessionskatalog har fortsatts
och årgångarna 1930 och 1931 föreligga färdiga i
manuskript, men tryckningen har ej kunnat påbörjas i
brist på medel.
Bland viktigare accessioner, som biblioteket under
redogörelseåret fått mottaga, må nämnas, att den
Viborgska och den Tavastländska studentavdelningen
(nationen) deponerat den äldre delen av sina arkiv.
Från universitetets arkiv överflyttades till
biblioteket de delar av arkivet från tiden före Åbo brand
1827, som icke tidigare deponerats på biblioteket.
Då betydande delar av Consistorii Academici
protokoll intill 1827, som bevaras på biblioteket, visat
sig icke utan men för desamma kunna utgivas till
begagnande, beviljades biblioteket av Consistorium
ett anslag, för att närmast de värst medfarna
volymerna skulle kopieras. Arbetet påbörjades v. 1.1933
men skall fortsättas.
L. T.
Norge.
Nytt norsk bibliotekstidsskrift.
Det gamle lille biblioteksblad fra 1907 »For
folke-og barneboksamlinger» som i 1916 blev utvidet til
»For folkeoplysning. Tidsskrift for boksamlinger og
folkeakademier», har atter skiftet navn og utseende.
Det utkommer fra februar iår under titlen »Bok og
bibliotek. Tidsskrift for bokvenner, biblioteker og
folkeakademier». Skjønt den nye hovedtitel betegner
en innskrenkning i forhold til den gamle, er det
faktisk en utvidelse av området. Det skal nu være
organ for minst 5 grupper: 1) de fagutdannede
folkebibliotekarer, 2) de fagutdannede videnskapelige
bibliotekarer, 3) styrene for de små folkebiblioteker og
deres bistillingsbibliotekarer, 4) private bokvenner
7 — 3435- Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen IQ34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
