Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Björkbom: Några anteckningar angående ryskt boktryck i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 C. BJÖRKBOM
fader, Bartholomaeus, som 1641 grundade firman, är osäkert. Firman hade
nämligen även inköpt en hel del stilmateriel, som tillhört andra stilgjuterier
och boktryckerier i Amsterdam, bland andra firman Blaeu.
Blaeus boktryckeri och Stilgjuteri hade grundats av den bekante
kartografen Willem Jz Blaeu (f. 1571, d. 1638) och fortsattes av hans söner
Cornelis och Jan d. ä. Den förre dog redan 1646, varefter Jan ensam
förestod firman. 1673 förstördes tryckeriet fullständigt genom en eldsvåda,
men stilgjuteriet synes ha blivit bevarat. Jan kunde icke överleva denna
olycka utan avled redan några månader senare. Han efterträddes av sina
söner Pieter och Jan d. y., vilkas förnämsta uppgift det emellertid blev att
avveckla affären. Boklagret såldes 1674 och 1677. Vid det senare tillfället
gick även en del av stilarna under klubban och köptes dels av Dirk
Voskens, dels av Ploos van Amstel. Huvudparten av Blaeus stilförråd såldes
sedan på auktion 1695. Över denna försäljning finnes en katalog bevarad
i universitetsbiblioteket i Utrecht. Denna visar, att då endast såldes »les
caractères les plus communs».1 Det förefinnes alltså en möjlighet, att de
Selowska stilarna över Blaeu kommit i Voskens ägo vid auktionen 1677.
Blaeu Stilgjuteri hade uppsättningar av en mängd olika alfabet2 och hade
dessutom gamla förbindelser med de nordiska länderna.
Genom Jan Blaeu d. y. fick J. Sparwenfeldt underrättelse om, att Selows
ryska stilar befunno sig i den Voskenska firmans ägo, och han sökte genom
dennes bemedling återförvärva dem till Sverige, för att sålunda kunna få
sina slaviska arbeten tryckta. I ett »Memorial uppå hwad J. G.
Sparwenfeldt under händerna haf wer at utarbeta» (odaterat men antagligen från
16953) finner man följande uttalande angående de ryska typerna:
»Till d. Ryska Ordhe Boken, ok Grammaticas förfärdigande och
tryc-kiande har jag i Hållandh uthspanat, ok igenfunnit det Ryska trycket, som
här i Swerige fordom warit under Van Zelows discretion, oförmodeligen
uthpractiserat ok såldt af dess arfwingar. Hwilcket mig nu biudes til
inlösning af H. Joan Blaeu Rådh i Amsterdam ok af Staterna nu för tijdhen,
för Etthundrade Rixdaler in Specie, som hans original bref uthwijsar, af
Amsterdam d. 30 Aprilis stylo novo. Det wore önskeligit at Kongl. Maytt
allernådigst tächtes samma Bokstäfwers matrices, som af Koppar äre, inlösa
och förfärdiga låtha, då kunde man icke allenast åfwansagde wärck (d. v. s.
1 Se: Ch. Enschedé, Fonderies de caractères (Haarlem 1908), s.103—110.
2 Hertigen av Longueville, som 1646 besökte stilgjuteriet, berättar att, »il y a aussi
dedans toute sorte de caractères et même des langues orientales» (cit. Enschedé, a. a., s. 96).
8 Link, stiftsbibi. Br. 33:180, avtryckt in extenso i C. V. Jacobowsky, /. G.
Sparwenfeldt (Upps. 1932), s. 339-341.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
