Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner - Overbibliothekar Wilhelm Munthe på 50-årsdagen 20. okt. 1933 fra fagfeller og venner. Oslo 1933. Av S. Hallberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 139
tabula gratulatoria träffar man mer än en av biblioteksvärldens spetsar.
Även medarbetarlistan har en internationell prägel.
Festskriften rymmer avhandlingar och uppsatser av 41 författare.
Tjänstemannakåren vid Munthes eget bibliotek har bidragit med icke mindre än
18 artiklar, som ordnats i en särskild svit, avslutande volymen. Detta antal
är så mycket mera aktningsbjudande, som kåren kort förut uteslutande med
egna krafter åstadkom den vackra minnesskriften Norvegica. Av de
återstående 23 artiklarna härröra 16 från de tre länderna Norge (6), Sverige (5)
och Förenta Staterna (5). Tyskland har 3 bidrag, Danmark 2, Finland och
Nationernas förbund vardera 1. Den jämförelsevis höga siffran för Förenta
Staterna kan väl sägas i sin mån karakterisera festföremålet.
En ingående redogörelse för de olika bidragen bör redan av
utrymmesskäl icke ifrågakomma. Endast ett kort omnämnande av flertalet
uppsatser, för överskådlighetens skull grupperade efter nationalitet, kan här
finna plats.
Jag börjar hemma hos jubilaren och vill då genast fästa
uppmärksamheten på ett längre, synnerligen tilltalande bidrag av f. d. förste
bibliotekarien Th. Tell ef s en, »Fra det gamle bibliotek», en på egna hågkomster
grundad, livfull och charmerande krönika om verksamheten och utvecklingen
inom universitetsbiblioteket från omkring 1884 och vid pass ett decennium
framåt, en period, då institutionen liksom nu »gjennemgikk en rik og
ny-skapende tid». Man fäster sig måhända särskilt vid en rad pregnanta
karakteristiker av såväl tjänstemän som »kunder». Förste bibliotekarien H. B.
Kragemo redogör för en inom biblioteket företagen rationalisering av arbetet
med bytesförbindelserna, varvid en kombination mellan Kardex- och
Adremasystemen visat sig vara av synnerligt värde. Av förste bibliotekarien Hanna
Lund få vi veta huruledes biblioteket utnyttjar sin Adrema för
katalogise-ringsändamål. Ej minst intressant är kritiken. »Die Vorteile der
Adrema-Maschine zeigen sich viel leichter wo eine Organisation von Grund aus neu
aufgebaut werden kann, wie es bei uns mit dem Tauschverkehr der Fall ist,
als da wo es gilt sie in ein altes System einzupassen.» Handskriftschefen
R. Omang talar om »Samarbeide mellem håndskriftsamlinger», med särskild
hänsyn till norska förhållanden. H. Vartdal redogör för de principer,
som följts vid en nyligen företagen revision av kartkatalogen. Principerna
har man experimenterat sig fram till utan ledning utifrån. Så mycket mera
glädjande finner förf. det vara, att de visat sig i allt väsentligt överensstämma
med Kungl, bibliotekets i Stockholm regler (refererade av C. Björkbom i
denna tidskrift, år 1931). H. S. Backen sammanställer och kommenterar
P. Chr. Asbjörnsens boklån i universitetsbiblioteket åren 1830—45. H. L.
Tveterås publicerar ett antal brev från Jonas Lie till bibliotekarien P.
Botten-Hansen, som bekant under många år redaktör för den viktiga tidskriften
Illustreret Nyhedsblad, i vilken Lie flitigt medverkade. H. Fiska a
undervisar om »Böker som smittebærere og bokdesinfeksjon». Finn Erichsen
har utarbetat den obligatoriska biobibliografien över festföremålet. Övriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
