Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner - Minerva-Handbücher, Abt. 1: Die Bibliotheken. Bd 3: Schweiz. Berl.–Lpz 1934. Av Isak Collijn - Gutenberg-Jahrbuch 1934. Mainz 1934. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
143
är rikligt försett med bibliotek, vilkas
bokbestånd dessutom är rätt olikartat. Som
regel har gällt, att endast bibiotek med ett
bandantal av minst 5,000 volymer blivit
medtagna. Härifrån ha dock talrika undantag
gjorts för vissa specialbibliotek med mindre
volymantal men av vikt för kännedomen
om det schweiziska bokbeståndet i
allmänhet. Handboken är av största betydelse för
alla dem, som vilja taga närmare kännedom
om de schweiziska biblioteken, deras
bok-och handskriftsskatter och möjligheten att
utnyttja dessa. Utgivaren har icke sparat
någon möda på sitt arbete, och den icke
alltför lätta uppgiften är genomförd med om
sorg och konsekvens. Bandet Schweiz
utgör därför en mycket värdefull del av de
för det internationella biblioteksarbetet så
värdefulla och oundgängliga
Minervahandböckerna. Cn.
Gutenberg-Jahrbuch 1934.
Det nu utkomna bandet av
Gutenberg-Jahrbuch för år 1934 (utg. av A. Ruppel.
Mainz: Gutenberg-Gesellschaft 1934. 288 s.
78 ill. 4°. Pr. 40 rmk) innehåller endast
ett bidrag till det äldsta boktryckets historia,
näml. »Ein neu aufgefundener, mit der
42zei-ligen Bibeltype gedruckter 26zeiliger
Do-nat» av G. Z edler (bladet, som faksimileras,
tillhör firman Maggs Bros i London), om
man icke också hit vill räkna ett meddelande
av H. Lehmann-Haupt om »Ein
vollständiges Exemplar des xylo-chirographischen
Antichrist». Hu su n g bidrager med
ytterligare några nyfunna italienska
boktryckar-signeter från 1400-talet.
Innehållet i övrigt företer ett brokigt
urval av internationella bidrag. Den
svenskfödde rumänske generalkonsuln i Berlin prins
Constantin Karadja, känd birjliofil och
boksamlare, har i en intressant, rikt
illustrerad avhandling »Die ältesten gedruckten
Quellen zur Geschichte der Rumänen»
beskrivit och biblipgrafiskt förtecknat alla
inkunabler, i vilka Rumänien och Valakiet
äldst omnämnas. Till denna litteratur hör
bl. a. den sällsynta skriften om den grymme
vojvoden »Dracule Wayda», av vilken förf.
lyckats fastställa tio upplagor från tiden
1485—1530. Den äldsta torde vara tryckt
omkr, år 1485 av Bartholomaeus Ghotan i
Lübeck och är endast känd i ett unikt
exemplar, som finnes i Nationalbiblioteket i
Budapest. Bibliotekarien vid Bibljoteka
Kra-sinskich i Warszawa dr Jan Muszkowski
bidrager med en artikel »Buchdruckerkunst
in Polen und polnische Type», som särskilt
sysselsätter sig med försöken att skapa en
inhemsk polsk boktryckstyp. G. Mori
skriver om »Der Buchdrucker Christoph Sauer
in Germantown», bekant särskilt för den
första i Amerika tryckta tyska bibelupplagan
av år 1743, pater D. Schilling om
boktryckarkonstens införande i Mexico. Av
svenskt intresse är universitetsbibliotekarien
i Dorpat F. Puksovs artikel om »Die
Buchdrucker Brendeken in Estland», Christoph
och Johan B. från Goslar, vilka utövade
sitt yrke i Estland under den svenska tiden.
Christoph Brendeken var åren 1674—1676
verksam som gesäll i den Keyserska
officinen i Stockholm, flyttade sedan över till
Reval, där han blev gymnasieboktryckare
genom att gifta sig med företrädaren Adolph
Simons änka. Den yngre Johan torde först
hava arbetat som gesäll i Reval hos
brodern Christoph, varefter han överflyttade till
Dorpat och senare till Pernau som
akademiboktryckare. Flera italienska bidrag ingå
även i årsboken, så beskriver Lamberto
Donati »Alcune ignote zilografie del XV
secolo nella Biblioteca Vaticana», A.
Sor-belli i Bologna kåserar om »L’origine e i
progressi della stampa di P. A. Orlandi», ett
till den äldsta inkunabellitteraturen hörande
bibliografiskt arbete, som utkom i Bologna
år 1722, A. Bo s el Ii lämnar ett nytt bidrag
till Bodoni m. m. Bandet avslutas med en
av utgivaren författad berättelse över
Gutenbergsällskapets verksamhet under arbetsåret
1933/34.
Den nu föreliggande volymen är satt med
en ny tysk stil, som efter den kände
Mainz-boktryckaren och Gutenbergforskaren
Heinrich Wallau blivit kallad Wall au-ty pen;
årsboken har denna gång tryckts hos Spamer
A.-G. i Leipzig. Jag kan icke säga, att den
nya stilen, en liten fet gotik, tilltalar mig.
Den drager alltför mycket
uppmärksamheten till sig och blir därför svårläst, vilket
särskilt gäller de på italienska skrivna
bidragen. De talrika tryckfelen i dessa senare
visa också, att typen absolut icke passar för
detta språk. /. C—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
