Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden - Stockholm. Kungl. biblioteket - K. Vilkuna: Var har 'Codex f. d. Kalmar' utarbetats? Hfors 1933. Av Isak Collijn - Stockholm. Stadsbiblioteket - Stockholm. Nordiska Museets bibliotek - Göteborg. Stadsbiblioteket. Verksamheten 1932 o. 1933. Av S. Hallberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
147
trän jämte loka. Seldon med loka användas
allmänt i Finland, men anträffas numera icke
i Sverige. Vidare avbildas ett årder, d. v. s.
en krokplog av en form, som endast anträffas
i de västra delarna av egentliga Finland, i
trakterna kring Nådendal och Nystad. Förf.
anser på grund härav, att Codex f. d.
Kalmar skrivits i Finland, troligen i Nådendal,
och att den möjligen utförts på beställning
av biskop Magnus Tavast eller hans
efterföljare Olavus Magni.
Stadsbiblioteket.
Berättelse över biblioteksstyrelsens verksamhet
år 1933 föreligger nu (Stadskollegiets utlåtanden
och memorial. Bihang. 1934: nr 30. 8 s. 4°). Av
densamma framgår bl. a., att under år 1933 bokinköp
och inbindning verkställts för ett sammanlagt
belopp av kr. 220,013: 70. Bokbeståndet omfattade vid
årsskiftet 1932/33 351,849 volymer jämte 4.283
broschyrer; detta har under året ökats med 35,761
volymer, av vilka 30,164 förvärvats genom köp. Av
det äldre bokbeståndet har under året 11,333
volymer utrangerats, så att hela bokbeståndet f. n. utgör
376,277 volymer. Av dessa kommer ungefär hälften
eller 172,077 på huvudbiblioteket vid Sveavägen.
Antalet under året för katalogen utskrivna kort
uppgick till nära 5,200.
Vissa lokala förändringar ha under året utförts
i huvudbiblioteket. Ett nytt tidskriftsrum öppnades
för allmänheten den 13 mars, vilken dag också en
ny lokal för låntagarregistret togs i bruk. I det nya
tidskriftsrummet har antalet sittplatser kunnat
utökas från 20 till 56, och hyllorna för utläggning av
tidskrifter från 101 till 173 meter.
Utlåningen under året visar den oerhörda siffran
av 2,436,447 band, en stegring av 18,6% mot
föregående år. I förhållande till invånarantalet i
Stockholm utgör antalet utlånade band 4,67 per invånare.
Antalet besök uppgick till 1,959,272, därav vuxna
1,476,369 — av dessa i tidskrifts- och
tidningsrummen 326,421 — och ungdom 482,903.
Bibliotekets utgifter ha under året uppgått till
ett belopp av kr. 985,875:34.
Nordiska museet.
Av den i Nordiska museets och Skansens
årsbok Fataburen, 1934, s. 303 f. offentliggjorda
berättelsen om museets bibliotek framgår, att biblioteket
f. n. beräknas till 925 hyllmeter eller omkr. 70,000
volymer, därav 40,000 broschyrer. Antalet hemlån
är i ständigt stigande och uppgår numera till över
4,000 för år. I nämnda siffror ingå icke de av
Svenska Boktryckareföreningen i Bokhantverkshuset på
Skansen deponerade samlingarna av äldre svenska
tryck och typografisk litteratur. Om
Bokhantverkshuset, särskilt det här installerade tryckeriet från
Karl Johanstiden, har A. Bulow i samma årsbok
(s. 165—186) skrivit en vägledande artikel »Officina
typographica Skansen», som tillika innehåller flera
bidrag till kännedomen om denna tids boktryckare
i Stockholm.
Göteborg. Stadsbiblioteket.
Ur de tvänne senast utkomna årsberättelserna (för
åren 1932 och 1933) må följande meddelanden lämnas.
De medel, som årligen kunna disponeras för
bokinköp och inbindning, äro som bekant dels
kommunala anslag, dels avkastningen av vissa
donationsfonder. Det kommunala anslaget för sagda ändamål
utgår sedan 1929, då en väsentlig höjning ägde rum,
med 45,000 kr.; härtill ha kommit smärre anslag å
extra stat (årligen högst 2,000 kr.). Ingen
kompensation för den alltjämt fortskridande deprecieringen av
det svenska myntet har erhållits, ja någon sådan har
icke ens blivit satt i fråga, av hänsyn till
kommunens finansiella svårigheter, vilka (förefaller det)
varit större i Göteborg än i andra landets större
städer. De för bokinköp och bindning avsedda
ränteinkomsterna ha i de årliga budgeterna beräknats till
omkr. 29,000 kr., men ha i verkligheten uppgått till
något högre belopp.
Biblioteket har som bekant, jämte de s. a. s.
allmänt medborgerliga uppgifterna, till huvuduppgift
att betjäna forskare och vetenskapliga institutioner
i Göteborg, bland vilka Göteborgs högskola kommer
i främsta rummet. Högskolan är väsentligen
humanistisk. Därför har också biblioteket fått en avgjort
humanistisk betoning, som dock ingalunda får
överdrivas, då även naturvetenskaplig och medicinsk
vetenskap i betydande omfattning bedrives i
Göteborg. Den omständigheten, att tonvikten avgjort vilar
på humaniora, har emellertid av skäl, som äro
uppenbara för denna tidskrifts läsare, för biblioteket haft
det goda med sig, att detsamma icke drabbats fullt
så hårt av valutasvårigheterna som de stora
statsbiblioteken. Så genomgripande åtgärder, som i dessa
måst tillgripas — jag tänker särskilt på masslakten
av tidskriftsabonnemang —, ha därför icke varit av
nöden. Indragning av tidskrifter har över huvud
endast i undantagsfall förekommit. I stället har
stocken av periodica kunnat avsevärt ökas,
nämligen genom utvidgning av bytesförbindelserna.
Re-striktionsåtgärderna ha hos oss varit inriktade på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
