Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Björkbom: Biblioteksfotografering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
två format. Då dessutom det moderna papperets gulhetsgrad är tämligen
konstant, är själva fotograferingsproceduren så enkel, att man mycket väl
kunde tänka sig, att de besökande själva utförde den. Kameran tänkes då
placerad i ett litet sidorum till läsesalen. Vid fotograferingen anbringas små
nummerbrickor i ena hörnet av den boksida, som skall fotograferas,
varefter den besökande inför sitt namn och detta nummer i en liggare.
Framkallning och kopiering kunde ske en gång dagligen, så att de färdiga kopiorna
skulle kunna levereras redan efter 24 timmar.
En dylik fotografering spelar naturligtvis största rollen för den tekniska
och naturvetenskapliga litteraturen, som ofta innehåller ritningar och
tabeller, men även för den humanistiska är den av ett ofantligt värde. Ur
bibliotekens synpunkt skulle man möjligen kunna hoppas, att man genom en
billig och snabb fotografering skulle kunna få bukt med ovanan hos en del
besökare att utriva blad ur uppslagslitteraturen. Det ligger därför i
bibliotekens intresse att göra reklam för sin fotograferingsateljé och ingående
upplysa allmänheten om de stora fördelar den kan ha av fotograferingen.
Ett framträdande drag i nutidens biblioteksväsen är det alltmer
omfattande samarbetet mellan olika bibliotek, som framför allt tagit sig uttryck
i lån av böcker och handskrifter biblioteken emellan. Härigenom står till
förfogande för forskaren icke blott ett biblioteks bokförråd, utan hela landets,
ja, i viss utsträckning även utlandets bibliotekstillgångar. Att denna
omständighet har enorm betydelse för forskningen ligger i öppen dag, men
medaljen har även en frånsida. Den bok, som forskaren för ögonblicket
behöver och om vilken han vet av katalogerna, att den skall finnas i ett visst
bibliotek, kan vara utlånad till annan ort, så att inkrävandet tager tid. Genom
försändandet äro vidare böckerna i högre grad utsatta för skada och
slitning. Mycket värdefulla och sällsynta böcker kunna därför endast i
undantagsfall utlånas utanför biblioteket. Härvid är att betänka, att just för dylik
litteratur, som icke alla bibliotek kunna skaffa sig, en interurban lånerörelse
har sin allra största betydelse. Slutligen äro ofta kostnaderna för
emballering och försändelse av böckerna icke oväsentliga faktorer. Särskilt gäller
detta den tekniska och medicinska tidskriftslitteraturen, som åtminstone i
bundet skick oftast är mycket tung och skrymmande.
Om biblioteken i större utsträckning skaffade sig kinofilmsapparater —
och detta ligger, som ovan framhållits, inom möjligheternas gränser — skulle
i viss utsträckning samma fördelar som vid de interurbana lånen kunna
vinnas utan dessa olägenheter. För ringa kostnad — ofta understigande
fraktkostnaderna för interurbana lån — skulle biblioteket eller den enskilde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
