Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paul Nyberg: Ett nyfunnet exemplar av »Olger danskes Krønike»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 PAUL NYBERG
ägo och sålunda äro återbördade till släkten. Några tiotal av dessa böcker
äro inbundna i vackra halvfranska band med initialerna C. P. N. i
guldtryck på ryggen.1
På vilka vägar Olger Danskes Krønike hamnat i krigsrådet Nybergs
samling, kan ej med säkerhet utredas, men många gissningar ligga nära till
hands. Nybergs farfar, inspektorn på de Creützska egendomarna Qvidja och
Sarvlax, Henrik Nyberg, f. 1709, d. 1763, ägde en för hans
samhällsställning rätt stor boksamling, av vilken en förteckning finnes bevarad.2 Olger
Danskes Krønike finnes visserligen ej upptagen i denna förteckning, men
orsaken härtill kan vara den, att boken måhända redan då saknade
titelblad. Förteckningen innehåller några andra danska böcker, en dansk
psalmbok, »en del bibliska böcker på danska» samt Holbergs Nils Klims
underjordiska resa, troligen i svensk översättning. Henrik Nyberg, som ofta synes
varit stadd på resor, har dock veterligen ej haft några danska förbindelser.
Förekomsten av danska böcker i hans boksamling har måhända endast
berott på tillfälligheter. En annan möjlighet är att boken skulle hava funnits
på Gammelby gård, när krigsrådet Nyberg år 1810 blev ägare av densamma.
Gården hade i nära 200 år tillhört medlemmar av ätten Stålhane. Man
kunde tänka sig att någon av dessa, t. ex. ryttmästaren vid Stålhandskes
regemente Nils Larsson Stålhane, *j" 1657, skulle hava förvärvat boken under
något fälttåg i Danmark. Dessa antaganden kunna emellertid ej vinna någon
bekräftelse.
Boken innehåller dock från äldre tider tvenne namnteckningar, vilka
emellertid ej ge några säkra uppgifter om dess proveniens. På sidan H vi
finna vi namnet Nilz olson och anteckningen: optimum sane e remedium,
men om man försöker gissa sig till vem denne Nils Olsson är, befinner man
sig på osäker mark. Någon Stålhane med detta namn kan det ej vara fråga
om, då namnteckningen tydligen härstammar från 1500-talet. På sidan R vii v.
har Petrus Bergqvist Jonsson med vacker handstil präntat sitt namn,
men vem han är, har det ej lyckats mig att utröna. Att döma av namnets
svenska form har det sannolikt ej varit någon prästman. Namnteckningen
härstammar antagligen från 1600-talets slut. Oberoende av bokens proveniens
lämnar dess förekomst i ett finländskt privatbibliotek ett bidrag till
kännedomen om äldre dansk litteraturs förekomst i Finland, som det kan vara
skäl att annotera.
1 Man kan förmoda, att det exemplar av »Molins bibel» (1720), som Carlander
nämner och som bär svartstämpeln C*P*Nx på pärmen, har tillhört krigsrådet Nyberg.
(C. M. Carlander, Svenska bibliotek och ex-libris (Stockh. 1904), IV: 2, s. 694.
2 Finlands Statsarkiv: Topographica, Handlingar rörande Qvidja gård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
