Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner - Fritz Milkau: Handbuch der Bibliothekswissenschaft, Bd 2. Lpz 1933. Av Samuel E. Bring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 211
strikt följa ett redan inarbetat system och konsekvent tillämpa förut
uppgjorda regler, redan detta är i och för sig ingalunda, som den utomstående
säkerligen tror, en lätt sak. Dagligen och stundligen inställa sig, som
erfarenheten lär, många fall, som inga än så detaljerade föreskrifter kunnat
förutse, då vetenskapen ständigt gör nya landvinningar och det
inströmmande trycket aldrig är sig likt från den ena dagen till den andra utan
ständigt varierar i titlar och till innehållet. Inför långt större svårigheter
blir den biblioteksman ställd, som av en eller annan anledning vill lägga
om det hävdvunna systemet eller med andra ord vill modernisera sitt
biblioteks katalogisering. Vilken katalog och vilket system skall han välja?
Bandkataloger av växlande typer med olika låsanordningar, blad- (»Zettel»)
och kortkataloger av skiftande storlek, alfabetisk katalog, realkatalog,
slagordskatalog, »Dictionary Catalog», Deweys decimalsystem med dess många
utbyggnader och förbättringar, särskilda kataloger för anonymer, tidskrifter,
handskrifter, musikalier m. m., vilket rikt fält för den som därav är
intresserad eller blir tvungen att taga ställning till alla hithörande frågor. Om
dessa system har, såsom Kaiser uppvisar, någon enighet icke kunnat vinnas.
Den ene förordar ett, som en annan anser vara behäftat med svåra brister
och vice versa. Det synes mig, som om Kaiser i sin grundliga, här och
där med små historiska exposéer försedda utredning rättvist försökt att mot
varandra väga fördelarna och nackdelarna av de olika möjligheter, som stå
till buds för vinnande av den bästa katalogen. Dock sticker han icke under
stol med sin misstro mot Deweys decimalklassifikation. När man slutat
läsningen av detta kapitel i handboken, inställer sig också ofrivilligt den
reflexionen, att enbart på teoretisk väg, den må vara aldrig så väl
tillrättalagd, torde näppeligen någon kunna grunda ett definitivt
ståndpunktstagande till dessa olika katalogformer och katalogiseringsproblem. Men väl
är en dylik teoretisk underbyggnad nödig och nyttig. Egen insyn och
praktisk erfarenhet om ett visst systems verkningar torde för visso vara en
säkrare grund att bygga på inom katalogiseringens svåra konst. Mera
behållning får man emellertid enligt min mening av de sista avsnitten i det
Kaiserska kapitlet, där författaren redogör för de stora utländska
bibliotekens tryckta kataloger och försöken att centralisera katalogiseringen efter
enhetliga grunder, varpå tillkomsten av den preussiska »gesammtkatalogen»
är ett lysande exempel. Där har också tysk organisationsvilja och
organisationsförmåga skapat ett monument, som länge torde bli ett ouppnått
mönster.
På över 100 sidor avhandlas i sjunde och åttonde kapitlen »Die
Bibliotheksbenutzung» och »Auskunftserteilung». Dessa båda delar av
biblioteksväsendet hänga ju nära samman; strängt taget utgör den senare blott
en del av den förra, enär upplysningsverksamheten, för så vitt den gäller
svar på bokförfrågningar eller liknande, oftast kommer i fråga i samband
med biblioteksbesök och i varje fall innebär ett utnyttjande av bibliotekens
möjligheter. Kapitlet om »Die Bibliotheksbenutzung» — något adekvat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
