Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner - Fritz Milkau: Handbuch der Bibliothekswissenschaft, Bd 2. Lpz 1933. Av Samuel E. Bring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 RECENSIONER
svenskt substantiv torde icke finnas — har författats av Gustav Abb,
avdelningschef och sedan många år ledare för utlåningen (expedition 4-
läsesalstjänst = »Benutzung») i det välorganiserade Preussische Staatsbibliothek.
Under »Benutzung» inbegriper författaren rätten att begagna bibliotek och
den borgen, som erfordras för hemlån, grundvalarna för denna »Benutzung»,
därunder även presensbibliotek och öppningstider, vidare bokbeställningar,
skriftliga och muntliga, magasinstjänst och revision av bokbeståndet,
begagnandet av läsesalen och anordnandet av dess handbibliotek, utlåningen
med därtill hörande registrering av boklånen, såväl direkt till de på platsen
boende som indirekt till andra bibliotek inom och utom landet. Helt
naturligt får man här huvudsakligen del av den praxis, som Abb själv utbildat
i Preussische Staatsbibliothek, och det system, som där kommit till
användning, vilket synes vara mönstergillt, även om det i jämförelse med svenska
förhållanden förefaller att vara något stelt. Någon gång ger också Abb
kortare jämförelser, huru bibliotek utanför Tyskland ordnat hithörande
frågor, framför allt British Museum. Där liksom i Preussische
Staatsbibliothek är en vetenskapligt skolad, högre bibliotekstjänsteman chef för
läsesalen. »The Superintendent of the Reading Room» räknas som en av
de inflytelserikaste tjänstemännen i British Museum. Hur annorlunda än i
Sverige, där åtminstone i de två största biblioteken läsesalstjänsten är
anförtrodd åt extra biträden. Olikheten mellan tyska och svenska
biblioteks-förhållanden framträder ännu bjärtare, när man tar del av innehållet i
kapitlet »Auskunftserteilung», vilket anförtrotts åt Heinrich Uhlendahl,
Direktor der Deutschen Bücherei i Leipzig. Någon organiserad
upplysningsverksamhet finnes ju ej hos oss; förfrågningar besvaras i regel i de svenska
bibliotekens expeditioner, varför som föreståndare för dessa placerats högre
och vetenskapligt skolade tjänstemän, eller också av särskilt för ändamålet
tillkallade specialister. Den klarläggande och instruktiva redogörelse, som
Uhlendahl lämnar för den välkända »Auskunftsbüro der Deutschen
Bibliotheken» i Berlin, och de båda andra likartade, mindre bekanta inrättningarna
»Frankfurter Sammelkatalog der Freiherrl. Carl von Rothschildschen
öffentlichen Bibliothek» och »Auskunftstelle der Deutschen Bücherei» är därför
synnerligen välkommen. Dessa byråer arbeta både snabbt och effektivt,
tack vare de utmärkta kataloger över bokbeståndet i de bibliotek, som ligga
inom rayonen för varje upplysningsbyrås verksamhet. Uhlendahl har också
givit en översikt över motsvarande institutioner i Österrike, Holland, Ungern,
Schweiz, Frankrike, England, Irland och U. S. A., vilken otvivelaktigt blir
till stor nytta.
Det tolfte kapitlet, »Die Bibliotheken und die Öffentlichkeit», av den
redan nämnde Glauning kan sägas utgöra en resumé av de problem, som
Abb och Milkau behandlat men från en annan synpunkt, ty han ser dem
så att säga utifrån, d. v. s. från besökarnas synpunkt. Han lägger fram
många förslag för att bibringa allmänheten en riktigare uppfattning av
biblioteken, det mångskiftande och krävande arbetet därinom och deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
